Varför har terrorgruppen IS blivit så känd?

För det första är det för att de är framgångsrika – trots att deras mål skiljer sig stort från gruppen de utvecklades ur – Al-qaida – har de ändå lyckats ockupera en betydande del av både Irak och Syrien. De har också visat sig svåra att bli av med. För det andra, har deras tillvägagångssätt gått ut på att spela exakt den roll som västerlänningar har en paranoid rädsla för. De har medvetet framkallat islamofobi och föreställningar om Orienten genom genomtänkta och groteska tilltag för att på så vis manipulera de västerländska beslutsfattarna och allmänheten.

Är IS terror särskilt grym och unik?

Det finns ett antal grupper vars terror och omfattning slår IS med råge. Bokstavligt talat så görs varje terrorhandling begången av IS av mexikanska drogkartaller och i mycket större skala. I Afrika finns också grupper som begår liknande terrorhandlingar, många tillhör kristna eller naturreligioner. Men liksom för IS är inte religionen den främsta drivkraften, utan politiska och ekonomiska skäl. Sedan ska vi inte glömma de brott som begås av stater. Faktiskt så är icke-religiösa de värsta förbrytarna. Miljoner människor har dödats, torterats och exploaterats av ateistiska och sekulära regimer. Det är bekvämt att prata om detta som ett problem med icke-statliga, religiösa extremister eftersom det späder på föreställningen om att ”vi”, som västerländska, sekulära nationsstater står över sådant.

Vad menar du med att IS snarare drivs av politiska och ekonomiska skäl?

IS har fungerat som en opposition mot de irakiska och syriska regeringarna – en opposition som fanns redan innan. IS märkte snabbt ut sig genom att vara en av de mest effektiva grupperna, något som var anledningen till att människor började gå med. Det handlade om att främja sina uppror mot sina respektive regeringar, uppror som rörde främst lokala och socioekonomiska problem. IS betalar också bra löner – mycket högre än andra grupper. I vissa regioner, förstörda av krig, är IS också den enda arbetsgivare som finns.

Hur finansieras de?

Genom ett antal kriminella aktörer och även plundring, handel och genom att beslagta viktiga naturresurser, till exempel oljefält. De hade ett litet startkapital från Gulfstaterna för att finansiera sina operationer i Syrien och Irak men blev snabbt självförsörjande. Att de är ekonomiskt självförsörjande är faktiskt en av orsakerna till deras framgång. Al-qaida fick lita till försörjning från bin Ladens personliga förmögenhet och privata donationer från rika personer i bland annat Saudiarabien och Kuwait. Det gjorde dem extremt sårbara inför den allmänna opinionen eller inför att ländernas regeringar skulle hindra pengaflödet. På det här sättet är det mycket svårare att komma åt IS.

Vad spelar medierna för roll i mytbildningen kring IS?

Som ett resultat av IS spel på sensationalism, är västerländska medier som besatta av dem. Medierna förstorar upp dess betydelse, samtidigt som de framför IS egna berättelser ganska okritiskt. Samverkan mellan sensationella medier och uppmärksamhetstörstande extremister är ett problem när det gäller terrorism och media i allmänhet, men det är särskilt relevant i det här fallet. Detta eftersom det inte handlar om en enskild individ eller händelse, utan en ihållande kampanj som drivs av både IS och media och bidrar till IS rekrytering. IS är duktiga på att utnyttja mainstream-mediernas rapportering genom sina egna, ganska imponerande, sociala nätverk och PR-verksamhet. Tricket är inte att censurera rapporteringen om IS, utan att porträttera gruppen mer realistiskt, mer ansvarsfullt och med en bättre kontext.

Varför är väst så rädda för islam och muslimer?

Rädslan kan spåras tillbaka till bland annat den iranska revolutionen. Den iranska revolutionen (upproret 1978 som störtade landets monark och ersattes av en islamistisk regim reds. anm.) skickade en chockvåg över hela västvärlden. Den representerade inte bara ett förkastande av den europeiska tolkningen av värden och liberala normer utan även ett alternativ till den. Rörelsen började som en pan-islamistisk rörelse snarare än en shia-rörelse och förkastade både kommunism och kapitalism som värdelösa europeiska konstruktioner. Det var något som hade potential att sprida sig, inte bara i Mellanöstern utan också till centrala och vissa delar av östra Asien, östra och södra Europa som har stora musliska populationer.

Idén om att detta alternativa tänkande skulle få fäste hos en stor del av befolkningen gjorde många rädda. Islam blev det största hotet mot den världsordning som sattes upp i efterdyningarna av andra världskriget, speciellt efter Sovjetunionens fall.

Detta är också en del i varför IS attraherar många västerlänningar som inte är muslimer eller som nyligen konverterat och vet väldigt lite om religionen. De ser islam som ett sätt att ”slåss mot systemet”, speciellt eftersom ojämlikheten i Europa och omvärlden ökar och att rörelser som ”Occupy” misslyckats.

Kan du dra några paralleller till eller se likheter med hur det talas om muslimer i dag och hur andra grupper behandlats genom historien?

Minoriteter används ofta för att ha någon att skylla på. I Europa är det muslimerna och tidigare var det judarna – även om antisemitismen lever kvar i Europa än i dag. Sådana här trender är farliga – dels för att det kan möjliggöra för samhällen att begå alla möjliga former av brott mot dessa grupper – men också för att det spär på extremism inom grupperna som leder till cykler av både förföljelse och radikalisering.