Det är inget positivt resultat som möter läsarna. Författarna har tittat på arbets- och bostadsmarknad, myndighers bemötande samt sjukvård och skolgång. Slutsaten är att romer möts av diskriminerande strukturer och fördomar inom alla kategorierna.

Som grund för rapporten ligger intervjuer med tjänstemän och romer bosatta i Malmö, Helsingborg, Göteborg, Linköping och Luleå.

Malmö sticker ut som ett positivt exempel när det gäller studier och är den enda av de fem kommunerna som har studiehandledning på romani. Kommunen är även en av två som har förskolor med romsk inriktning. Rapporten tar även upp exempel på frivilligorganisationer i Malmö som arbetar med läxhjälp för romska barn.

Men som bakgrund till behovet av rapporten och kartläggningen av de antiziganistiska strömningarna nämns även Skånepolisens romregister och det kommunala bostadsbolaget MKB:s “svarta lista” över hyresgäster från mitten av tvåtusentalet.

Romer omfattas i egenskap av erkänd nationell minoritet av regeringens minortetspolitik som bland annat berör skydd och stöd. Enligt rapporten finns det mycket kvar att arbeta med innan romerna kan betraktas som fullt inkluderade i det svenska samhället. Som det ser ut idag tvingas många att dölja sin romska identitet.