Med sina tre operahus, mängder av teatrar och museer och de under en lång tid också låga hyrorna i det forna Östberlin var och är Berlin fortfarande Europas kulturstad.

– Kulturen har en stark ställning och det är också en väldigt spännande plats att vara på, säger Valle Wigers presschef på Tyska ambassaden och deltidsförfattare.

– I Berlin finns ett brett utbud och det är högt i tak.

Han flyttade till Berlin 1995 – sex år efter murens fall och bodde sedan kvar i tio år.

– När jag flyttade dit var vi väldigt få svenskar. En handfull, kändes det som. Alla ville till London eller Paris. Det är inte som nu då Berlin blivit oerhört populärt bland unga svenskar, berättar Valle Wigers som även är litteraturvetare och har gett ut boken Berlin stadsdel för stadsdel som i november kommer i tredje reviderad utgåva.

Han har sett staden förändras från billigt konstnärshäng till en dyrare, förvisso av kulturen starkt präglad, men kanske något mer turisttät huvudstad. 1995 var Östberlin fortfarande nedgånget och hyrorna extremt låga. De låga hyrorna innefattade även utställningslokaler, galleriutrymmen och replokaler och staden lockade därför till sig många kulturarbetare och konstnärer från hela världen.

– Sedan dess har det hänt otroligt mycket och det har definitivt varit en positiv utveckling, säger Valle Wigers. Men i takt med tiden har Berlin samtidigt blivit mer lik andra europeiska storstäder. Priser och hyror stiger.

Men de höga hyrorna har ännu inte släckt Berlins kulturliv för gott och Valle Wigers funderar på om stadens brinnande kulturlåga har att göra med den turbulenta historien med först en nazistregim och sedan en kommuniststat:

– Det är en stad som sett så mycket elände och varit med om så mycket att det krävs ganska mycket för att någon ska gå i taket för något kulturellt utmanande, säger han.

På söndag firas 25-årsjubileet av Berlinmurens fall. En mur som blev en stark symbol för det kalla kriget och som inspirerat till kulturyttringar, både med sin existens och sitt fall. Muren i sig bestod i själva verket av två murar med den hundra meter breda ”dödsremsan” mellan sig. Delandet av staden i den kommuniststyrda östsidan och den västerländska, marknadsekonomiskt styrda sida har i sig satt prägling på kulturen. Det var svårt att vara verksam kulturellt i Östtyskland och många försökte ta sig över till den västtyska sidan. Efter dess fall skapade skillnaderna en unik blandning av öst och väst då konstnärerna rörde sig mellan kulturerna och själva muren i sig har också gett upphov till många historier, låtar och teateruppsättningar.

– Det är ju ett väldigt märkligt fenomen i sig, att ha en mur rakt igenom en stad. Det är ofattbart brutalt, säger Valle Wigers.

I dag finns inte mycket kvar av muren – vid välkända Brandenburger Tor visar endast en gatusten var muren gick och några rester finns kvar vid East Side Gallery som blivit till ett mecka för graffittimålare. Dock har den, under åren, ”återuppstått” i flera former. 2012 upprättade till exempel konstnären Nada Prlja en mur i form av en metallvägg som inte släppte igenom billister. Vid jubileerna har muren också ”återuppbyggts” flera gånger. Inför 20-års firandet av dess fall ställdes tusen jättelika dominoplattor upp längs forna gränsen och 2004 tog murmuseet vid Checkpoint Charlie initiativ till att bygga en 200 meter lång mur i korsningen Zimmerstrasse och Friedrichstrasse. Initiativen har väckt starka känslor då de på nytt delat staden, men den bevarade biten av muren finns det ingen önskan om att riva. I år blir det istället 8 000 vita ballonger som sätts upp längs den 12 kilometer långa sträckan och släpps iväg på söndag till årets slogan ”mod till frihet”. Liksom tidigare år består firandet av en gatufest med musik, diskussioner och utställningar.

Murens fall kallas ofta ”die Wende”, vändpunkten och har haft en enorm inverkan på den tyska kulturen och Berlin som kulturstad – även om många nostalgiskt ser tillbaka på det ”oskuldsfulla 90-talet” då hyrorna var låga och konstnärer, skådespelare, musiker och poeter från jordens alla hörn utgjorde en väsentlig del av stadens befolkning. Trots höjda hyror och att generationsskiftet börjar göra sitt, lever Berlin ändå kvar som en viktig kulturstad i Europa.

– Jag tror det sitter i dess själ, säger Valle Wigers och poängterar att förra årets pristagare av det prestigefyllda ”Deutscher Buchpreis” var just – en roman om murens fall. En roman ur en genre som kallas ”Wendelitteratur” – litteratur om murens fall.

Berlinmuren, har lett till stadens både framgång och fall. Än i dag tjänar den i Tyskland både som inspirationskälla och som upphovsmakare till hetska debatter. Kanske är Berlinbornas förhållande till muren lite som den ryske konstnären Dmitrij Vrubel uttryckt det till målningen av kyssen mellan förre Sovjetledaren Leonid Brezjnev och Östtysklands ledare Erich Honecker på murens bevarade del: Hilf mir. Diese tödliche Liebe zu überleben. Hjälp mig. Att överleva denna dödliga kärlek.