• Den australienske immigrationsministern Scott Morrison skrev den 26 september under ett avtal med Kambodjas inrikesminister Sar Kheng om att Kambodja, ett av Asiens fattigaste länder, ska ta emot asylsökanden som försöker ta sig till Australien.
Fria Tidningen

Båtflyktingar avskräcks att ta sig till Australien

Australien för en allt hårdare migrationspolitik och regeringens senaste kampanj mot båtflyktingar upprör i sociala medier utomlands, men inte i de australienska.

– Ett typiskt exempel på den retorik politikerna använder sig av, säger Malin Karlsson, forskare i flyktingpolitik.

”No way. You will not make Australia home”. Så lyder rubriken till en ny kampanj lanserad av den australienska staten. Tillsammans med en bild av ett stormande hav och en liten båt som nästan slukas av vågorna ska kampanjen, som översatts till 17 språk och satts upp i bland annat Syrien och Pakistan, avskräcka migranter från att ta sig till Australien på något annat än ”lagligt” vis.

– Den här kampanjen är ett typiskt exempel på den retorik de flesta politiker här använder sig av. Det sorgliga är att detta inte är det värsta exemplet på Australiens migrationspolitik, säger Malin Karlsson, PhD-student i internationella relationer i Australien.

Kampanjen har upprört i sociala medier i flera länder och har tagits upp av internationella medier. Men i Australien har den inte väckt någon särskild uppmärksamhet, berättar Malin Karlsson.

– Det är helt olika politiska kulturer. Det som är politiskt korrekt i Australien skulle inte accepteras i Sverige. Det kan också hävdas att både den nuvarande och tidigare regeringar verkligen tror att de räddar liv genom att avskräcka flyktingar från att genomföra båtresor.

De flesta flyktingar stoppas från att över huvud taget nå australiensk mark. Förra året lyckades inte en enda båt ta sig fram till Australien. Sedan juli förra året stoppas alla båtflyktingar från att ta sig till Australien och deporteras istället direkt till läger i bland annat Papua Nya Guinea.

Sedan år 2000 beräknas nästan 2000 flyktingar ha dött i vattnen på gränsen till Australien. 22,5 miljoner australienska dollar har samtidigt lagts på kampanjer för att stoppa ”illegal immigration”.

– Asylpolitiken är en överreaktion på landets upplevda sårbarhet, säger Malin Karlsson som forskar på flyktingpolitik och utvecklingsfrågor.

– Genom sin politiska och geografiska position känner Australien sig hotat av sina grannländer, något som bara ökat med Kinas utveckling.

De senaste åren har Australien stärkt sin asylpolitik. Bland annat har regeringen lyckats gå runt Genève-konventionen och internationell lag genom att flyktingar som försöker ta sig Australien via båt förs till förvar på närliggande öar, som Papua Nya Guinea. Regeringen under liberale Tony Abbot har flera gånger granskats och kritiserats av bland annat FN för sin asylpolitik. Människorättsorganisationer vittnar också om mänskliga rättighets-brott i förvaren.

I september slöts också ett nytt avtal mellan Australien och Kambodja där ett okänt antal flyktingar som för närvarande hålls i förvar på den närliggande ön Nauru ska föras över till Kambodja, som i januari fördömdes av FN för brott mot mänskliga rättigheter. Avtalet kritiserades omedelbart av Human Rights Watch som menar att avtalet underminerar flyktingskyddet i regionen.

Det är de ”osynliga” människorna och deras familjer som blir offer för regeringens hårdföra politik, menar Elaine Pearson, ordförande för australienska Human Rights Watch.

– Australienska politiker avhumaniserar de asylsökanden genom att bekvämt avskärma dem från allmänheten, säger hon till lokala medier.

– På grund av att de förbjuds inträde, finns inga bilder av offshore-förvaren eller berättelser om deras liv.

Att allmänheten inte upprörs över hur den asylsökande behandlas i förvaren beror på att de asylsökanden inte ses som individer, menar Elaine Pearson.

– Det är lätt att ha mindre sympati för någon som är en ”otillåten maritim ankomst” än en busschaufför vid namn Ali med fru och barn som just flytt talibanerna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu