Demonstranter biter sig fast i Hongkong
Demokratiförhandlingarna har strandat och polisinsatserna blir allt mer våldsamma. Trots det biter sig demonstranterna fast vid Hongkongs gator.
Efter att ha samlat över 100 000 personer i början av oktober har demokratiprotesterna i Hongkong minskat i storlek den senaste veckan. Men hundratals aktivister fortsätter outtröttligt att blockera gator på flera platser i centrala Hongkong.
Tröttnat verkar dock kommunistpartiet i Peking ha gjort. Vid ett möte med lokalpolitiker på tisdagskvällen kallade centralregeringens talesperson i Hongkong, Zhang Xiaoming, protesterna för ”en allvarlig social och politisk incident som strider mot principen om att Hongkong är en del av Kina och utmanar den centrala auktoriteten” och deklarerade att protesterna var ”en illegal aktivitet som öppet strider mot lagarna i Hongkong”, rapporterar Reuters.
Annons
Några timmar senare gick polisen till attack med pepparsprej och batonger mot demonstranter som blockerade en tunnel i centrala Hongkong. Minst 45 personer, mellan 17 och 54 år gamla, greps misstänkta för olaglig sammankomst och ohörsamhet mot ordningsmakt, uppger polisen. Minst åtta aktivister och fyra poliser ska ha skadats i sammandrabbningar. Ingripandet var det kraftigaste sedan polisen satte in tårgas mot demonstranterna den 28 september – händelsen som fick de dittills småskaliga protesterna att utvecklas till massdemonstrationer.
54-åriga hemmafrun och demonstranten Jean Tsang reagerar med bestörtning när hon får höra om tisdagens våldsamma polistillslag.
– Jag är arg och skäms. Förut hade vi världens bästa polis, men så är inte längre, säger hon till tidningen South China Morning Post och tillägger att hon vid ett annat tillfälle sett hur polisen tillåtit våldsamma motdemonstranter att attackera protestlägret.
– Men våldet kommer inte att få oss att stanna hemma. Det viktiga är att fortsätta kämpa för riktig demokrati, säger hon.
En händelse som ytterligare spär på demonstranternas ilska och misstron mot polisen är ett videoklipp på polisvåld som har spridits i sociala medier. Klippet visar hur sex civilklädda poliser brutalt misshandlar en liggande och försvarslös demonstrant på en bakgata efter tisdagens ingripande. Demokratiaktivister kräver nu att polischefen ska avgå och händelsen har fördömts av Amnesty International. Polisledningen uppger att de har inlett en utredning och att poliserna i fråga har omplacerats.
Protesterna, som till en början fokuserade på den kinesiska centralmaktens inblandning i Hongkongs valsystem, innefattar nu ett bredare missnöje med sakernas tillstånd.
– Protesterna handlar inte bara om själva valet utan speglar en rädsla och är ett avfärdande av den auktoritära regimen i Kina, säger Miguel Martínez, sociolog och statsvetare vid City University of Hong Kong, till Fria Tidningen.
Han menar att de unika friheter och rättigheter som existerar i Hongkong, men inte i övriga Kina, håller på att urholkas av centralregeringen som vill hindra att demokratikraven sprids till andra delar av Kina. Demonstranterna riktar kritik mot en tilltagande censur och utbredd korruption, ett orättvist juridiskt system och den allt hårdare repressionen av oliktänkande. Martínez menar att det även finns en outtalad kritik av regionens kapitalistiska utveckling.
– Många av de som deltar i protesterna är de som påverkas mest av Hongkongs hyperutvecklade nyliberala ekonomi med ett otroligt tunnt välfärdssystem och enorma inkomstklyftor.
De kinesiska myndigheterna visar dock ingen vilja att gå demonstranterna till mötes och vägrar att förhandla om demokratireformer. Men även om demonstranterna inte lyckas få igenom sitt krav på fria val så sänder det resoluta motståndet en viktig signal till Peking, menar Martínez.
– Protesterna kan visa sig påverka kommande institutionella reformer så som utformningen av Hongkongs parlament, säkerhets- och utbildningsfrågor, rättigheter och skyddet av särskilda sociala grupper.
Oavsett vad som händer nu har proteströrelsen gjort viktiga framsteg menar Martínez.
– Bara det att rörelsen engagerar allt fler människor i politiska frågor är en enorm framgång. Dessutom har protesterna haft bieffekten att debatter om det offentliga rummet, om biltrafik och om stadens luftkvalitet blossat upp de senaste veckorna.