I årets prideparad fanns ett speciellt idrottsblock. Det utgjordes av Aftonbladets sportbilaga, den hbt-vänliga ishockeyklubben Kiruna IF, Stockholm snipers, Eurogames och AIK.

AIK har gått flera år, och de samlade fler deltagare än någonsin förut.

– Ja, för två år sedan var vi 12 personer, förra året 50–60 och i år kom drygt hundra. Det är vi jätteglada för, säger Maddie Larsson, som är en av dem som arbetat ideellt med AIK:s deltagande.

Hon beskriver det stora stödet som AIK:arna fick hela paradvägen.

– Förut har vi fått en del applåder och folk har skrikit ”heja AIK” och så. Men i år klappade alla. Det kändes verkligen som om alla tycker om oss, säger Maddie Larsson.

AIK fick också publikens pris för årets kortege i paraden.

Men det finns en mörk baksida av engagemanget för att ställa upp i prideparaden. På AIK:s kanaler i sociala medier har en mängd kritiska och hatiska inlägg skrivits. Maddie Larsson blev hotad för sitt ideella arbete. En annan person i arbetsgruppen fick sin bil vandaliserad.

När AIK:s ordförande Lars Rekke skulle kommentera hoten i media sa han att han naturligtvis blev väldigt upprörd men att man får tyvärr räkna med den här typen av hot när man driver frågor som pride. Det har gjort många människor arga. Maddie Larsson är också hon kritisk till hur hennes egen klubb har agerat.

– Frågan är hur man hanterar hoten. Man måste snabbt ta kontakt och erbjuda konkret hjälp och stöd till dem som är utsatta. Förutom att man går ut och är tydlig med varför man vill vara med på pride och att det är huvudstyrelsen som tagit beslutet, säger hon.

Maddie Larsson har inte funderat på nästa års parad än, men hon skulle önska sig att spelare från a-lagen skulle komma med. Det har inte hänt än, trots att de flesta sektioner och flera supportergrupper redan går med.

– Det är otroligt viktigt. Det handlar ju om rättigheten att vara du, att säga att alla är välkomna, det är ett viktigt engagemang för AIK och för alla, säger hon.

Förutom att delta i prideparaden arbetar olika sektioner inom AIK på andra sätt med att förändra och skapa värderingar inom idrotten. Det formuleras i den så kallade AIK-stilen, som är en slags värdegrund AIK ska verka efter.

AIK:s fotbollssektion driver till exempel just nu projektet Fotboll för alla med målet att ta fram ett utbildningsmaterial för att skapa en inkluderande fotboll. Sofia B. Karlsson är projektledare i Fotboll för alla.

– Det är ett tvåårigt projekt med AIK som huvudman och med en rad samarbetspartners som till exempel RFSL ungdom, RFSU och Gestriklands fotbollförbund. Vi tar fram ett material för tränare till spelare mellan sju och nitton år, säger hon.

Tanken är att underlätta för tränare att lyfta frågorna i träningsvardagen. Det ska vara ett roligt och lättillgängligt material som tar upp tränarens eget perspektiv och de små handlingar som förmedlar värderingar till laget.

– Det handlar inte om att sätta igång stora projekt, utan snarare om vilka ord man använder, vilka exempel man använder på träningarna, hur man agerar i omklädningsrummen, säger Sofia B. Karlsson.

Med materialet kommer fem filmer som tar upp exempelvis transfobi, jämställdhet och homofobi. De visar ganska vardagliga scenarior.

– Filmerna sätter sig i magen lite mer. Det ska kännas och inte bara vara ett torrt utbildningsmaterial. Det ska gå att relatera till och inte bli för mycket som pekpinnar.

Sofia B. Karlsson tror att det spelar roll att det är en stor klubb som AIK som står bakom det nya materialet. Det är svårare att negligera och skapar ett spontant intresse. Men det är också en pedagogisk fråga att förklara hur öppenhet och inkludering är grundläggande för den som vill bygga ett lag. Enligt tidsplanen ska det vara klart i oktober.

– Att idrottsvärlden tar ansvar för allas rätt att finnas där har inte varit självklart, och det är stort att AIK nu visar att det är viktigt, säger Sofia B. Karlsson.