Nu ska övervakningen utredas
Bostadsbolaget ska nu utreda vad övervakningen i Biskopsgården gett för effekter, och om det finns fog för att ha kvar kamerorna. Detta efter GFT:s avslöjande att det aldrig gjorts någon utvärdering.
I juni 2010 fick Bostadsbolaget tillstånd att med rörliga kameror och i realtid övervaka fasader, parkeringar, miljöhus och områden mellan bostadshusen i Norra Biskopsgården. Ett unikt beslut som gjorde platsen till Sveriges enda kameraövervakade bostadsområde.
Insatsen skiljer också ut sig eftersom övervakningen varken är tidsbestämd eller har utvärderats, rapporterade GFT den 17 juni. Brottsförebyggande rådet kommenterade nyheten med att det är "märkligt" att ingen gjort någon utvärdering och Hyresgästföreningen påpekar nu att det finns en branschöverenskommelse som innebär att hyresvärdar ska utvärdera eventuell kameraövervakning fortlöpande.
Annons
– Om överenskommelsen inte följs så kommer vi att uppmärksamma Bostadsbolaget om att överenskommelsen finns och att de också bör följa den, säger Natalie Lindqvist, jurist på Hyresgästföreningen Region västra Sverige.
Efter att ha läst GFT:s granskning meddelar nu Bostadsbolagets tillförordnade vd Robert Bengtsson att man kommer tillsätta en utredning av kamerornas konsekvenser direkt efter semestrarna.
– Det är en bra idé att göra en utredning så vi får svart på vitt om det gett goda effekter eller om det ska läggas ner, säger Robert Bengtsson.
Varför har ni inte utrett övervakningens konsekvenser tidigare?
– Vi har tyckt att det har funkat bra och vår upplevelse är att det är ett stabilare område sedan kamerorna monterades, men nu har det tuggat på och ni har skrivit om det och kamerornas existens ifrågasätts. Vi vill göra vad vi kan för att belysa hur det verkligen är, säger Robert Bengtsson.
Om utredningen kommer göras av en intern eller extern part, och vad den ska innehålla är inte klart än, men väntas beslutas i slutet av augusti.
Det är länsstyrelsen som ger tillstånd för kameraövervakning. Enligt kameraövervakningslagen kan länsstyrelsen återkalla tillstånd om förutsättningarna inte längre uppfylls. Det kan till exempel handla om att det ursprungliga behovet av kameran inte längre är tillräckligt starkt i förhållande till risken för integritetsintrång.
Kamerorna i Biskopsgården
• I juni 2010 fick Bostadsbolaget tillstånd för sex fasta och nio rörliga kameror. Dessa finns på Dimvädersgatan, Godvädersgatan, Flygvädersgatan och Rimfrostgatan.
• Bildupptagning sker kl 18.00–06.00 och övervakas i realtid av vaktpersonal på en larmcentral i Ludvika. Ser de något suspekt kan de rikta kameror och zooma in, för att sedan larma Bostadsbolaget eller Polisen.
• Bilderna lagras i 25 dagar.
Fyra andra övervakade allmänna platser
Kameraövervakning av allmänna platser i brottsförebyggande syfte har endast provats på fyra andra platser i landet: Möllevångstorget i Malmö, Stadsparken i Helsingborg samt Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm. I samtliga fall har effekterna har utvärderats av tredje part.
Branschens överenskommelse
”En hyresvärd som infört kameraövervakning ska fortlöpande undersöka om förutsättningarna för kameraövervakningen består. Ser problembilden annorlunda ut? Har förutsättningarna förändrats? Ger kameraövervakningen önskad, mätbar effekt? Så snart kameraövervakningen inte längre behövs för att uppnå det avsedda syftet, ska den upphöra.”
Källa: Branschöverenskommelse från 2010, av Fastighetsägarna Sverige och SABO i samarbete med Hyresgästföreningen
