Den svenska diskrimineringslagstiftningen stöptes om 2009, för att möta EU-rättens krav. Nu skulle diskrimineringsersättningen stå i proportion till förövarens ekonomiska kapacitet, för att bättre avskräcka från diskriminering. Men efter två domar i högsta domstolen i förra veckan befarar DO att lagstiftningen håller på att undergrävas. Martin Mörk, chef på DO:s processenhet, säger att tanken med att införa diskrimineringsersättningen var att beloppen skulle vara höga, annars kan stora företag sätta i system att diskriminera.

– Nu kan det uppstå situationer där det är lönsamt att diskriminera. Till exempel genom att man inte anställer en gravid kvinna och betalar diskrimineringsersättningen, eftersom det är dyrare att tillsvidareanställa personen.

De två fallen som Högsta domstolen beslutade om i förra veckan rör dels en homosexuell kvinna som fick 30 000 kronor efter att ha blivit nekad medicinsk utredning inför en insemination på sin vårdcentral och i stället hänvisats till en mottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor. Det andra fallet handlar om bussföretaget Veolia och ett muslimskt par i Eskilstuna som utsattes för rasistiska påhopp av en busschaufför, där Högsta domstolen höjde ersättningen från 20 000 kronor till 25 000 kronor vardera.

Diskrimineringsersättningen består av två delar. En del som ersätter individen för kränkningen och en annan som ska verka avskräckande. I de här fallen ansåg domstolsväsendet att den andra delen ska stå i proportion till den första delen, men eftersom det handlar om stora aktörer ville DO att den så kallade preventionsersättningen skulle vara större.

– Det här undergräver lagstiftarens avsikter, att beloppen ska vara avskräckande. Det utesluter inte att det är avskräckande i vissa fall, men inte för stora företag med hög omsättning. För dem är det kaffepengar.

Även RFSL är kritiska mot att ersättningen är låg.

– Tanken är att skadestånden ska vara avskräckande, så har det inte blivit i det här fallet. Jag tror att det här, tillsammans med att DO driver få fall från det här communityt, undergräver förtroendet för lagen inom den här gruppen, säger Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL.

Martin Mörk säger att fallet med den kvinna som fick rätt mot Stockholms läns landsting handlar om en viktig frågeställning.

– För homosexuella är rätten till likabehandling i familjehänseende central, det här är ett exempel på att man särbehandlar på ett sätt som inte är motiverat.

DO driver just nu ett annat mål mot landstinget i Östergötland, där homosexuella par som ville ha en insemination fick betala mer än heterosexuella par. Martin Mörk säger att vårdens bemötande är ett återkommande tema.

– Alla grupper har sina specifika problem, för till exempel romer handlar det om bostad och en värdig behandling i vardagslivet. För homosexuella är det ofta den här jämlikhetsproblematiken som det handlar om, att man inte likställs med andra typer av familjebildningar.