Vad tänker du om besluten?

­– Det känns hemskt och jag är både besviken och upprörd. Besluten tycker jag verkar vara politiska och går helt på företagens linje. Så ska det inte vara i en domstol. Företagens intresse av mineralerna och jobben skyddas men inte vattentillgången, skogen eller marken.

Kan du beskriva hur det ser ut där du är?

– Här är strålande solsken och jag sitter på en kalkhäll, det är fullt av blommande örter runt mig, enbuskar och tallar. Vi är många här som bryr oss om skogen. Det går ju inte att hugga ned den och skyffla bort marken och säga att livet kommer finnas kvar och vattnet kommer att vara säkert.

Du protesterade mot avverkningarna 2012 på samma plats. Känns det bortkastat nu?

­– Precis när domen kom var det en aktivist som kämpat i över åtta år som började gråta. En annan sa ”Ja, det är ju bättre att det blev nej här än i nästa instans. Det är i kampen vi lever och vi kommer fortsätta att kämpa.” Här finns en stor gemenskap. Jag är inte direkt förvånad, men en aning chockad över att de fick rätt redan i första insats. Men det är inte slut än och vi måste fortsätta att göra vad vi kan.

Nordkalk har fått tillstånd att ta ut 2,5 miljoner kalksten per år i 25 år – vad är din spontana reaktion på det?

– Att domstolen inte tänker långsiktigt. Vad ska man göra då om 25 år? Är det värt 25 år av kalkbrytning för att riskera att förstöra vattnet för all framtid? Det finns ingen eftertanke alls.

Hur påverkar det här nya gruvor på andra håll i Sverige?

– Domen blir prejudicerande vilket gör att det nu kan bli lättare för gruvbolag att få tillstånd och svårare för dem som protesterar.