Därför ökar bottendöden
Ett internationellt forskarteam från Lunds universitet rapporterar att bottendöden, eller syrefattiga havsbottnar, breder ut sig i Östersjön. Bottendöden har enligt rapporten ökat med 10 gånger på 115 år.
En av anledningarna till övergödningen är att restprodukter i form av näringsämnen kommer ut i havet och rubbar balansen. Konstgödsel av jordbruk är en stor bidragande orsak tillsammans med djurhållning, fossila bränslen och avloppsmynningar direkt ut i havet. Vattnet och bottnarna har även blivit varmare på senare år vilket bidragit till en ökad förekomst av döda bottnar, rapporterar forskarlaget.
– Vi i Skåne har ett stort bidrag till övergödningen. Skåne är tätbefolkat och släpper ut mycket på grund av intensivt jordbruk, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på länsstyrelsen i Skåne.
Myndigheten för hav och vatten rapporterar att länderna kring Östersjön och västerhavet gemensamt strävar efter att minska utsläppen, men att minskningen går sakta. Omkring 85 miljoner människor lever i avrinningsområdet. Enligt Helcom, en samarbetsorganisation kring Östersjön, ligger tre länder i topp med kväve- och fosforutsläppen, Polen, Ryssland och Sverige. I dessa länder kommer utsläppen från de områden där man har mest jordbruk.
– Skåne har öppna kuster med bra omblandning av vatten, det kan motverka effekterna av övergödning åtminstone lokalt, säger Jonas och syftar på att vågor och strömmar för syre från ytan ner till bottenvattnet.
Bottendöden i sig är ett symptom på övergödning. Den skapas av att organiskt material, till exempel från algblomningar i havet sjunker ner till botten för att brytas ner där. Det krävs syre för att bryta ner materialet och det används då upp. Bara några bakterier klarar av att leva där när det råder syrebrist. Mycket görs för att förbättra havets ekologiska situation. På 1800-talet var Skånes landskap blötare med fler sjöar och mer vatten. Det bidrog som ett naturligt filter till att färre näringsämnen kom ut i havet.
– Man har börjat anlägga våtmarker för att åtgärda problemet men vi kommer aldrig att komma tillbaka till den nivån vi hade i början på 1800-talet. Då fanns det större våtmarker, större sjöar och ringlande åar. Vi måste göra landskapet blötare tillsammans med en minskning av utsläppen, säger Jonas Gustafsson.
Om övergödningen minskas kommer vi fortfarande ha problem ett tag till på grund av historiska utsläpp lett till att näringsämnen har lagrats i havsbottnen. Havet är ett levande system som förändras och påverkas mycket av människan. Ett nära samarbete med alla länder kring Östersjön är viktigt för att kunna lösa problemen.
– Vi kommer att få leva med bottendöd och algblomning ett bra tag till. Det tar tid för havet att återhämta sig, säger Jonas Gustafsson.