Per Björklund

Fördjupning


Antirasism

  • ”I dag har jag noll förtroende för polisen”, säger Daniel Riazat.
Fria Tidningen

”Vi måste kämpa för ett samhälle som håller ihop”

Två år efter att Daniel Riazat misshandlades under ett antirasistiskt möte i Ludvika lades åtalet mot den utpekade nazisten ner. Men trots händelsen och besvikelsen över rättsväsendets misslyckande fortsätter han sin kamp.

Det var under ett möte om antirasistisk organisering i Folkets hus i Ludvika i januari 2012 som ett tiotal personer från Svenska motståndsrörelsen trängde sig in i lokalen. Vänsterpartisten Daniel Riazat ställde sig i vägen och blev slagen i huvudet med en glasflaska så att han föll omkull. Därefter stod nazisterna kvar och skrek slagord och hot i tio minuter, tills polisen kom till platsen.

– De hade fanor, glasflaskor och kniv och stod i någon slags halvmilitärisk formation och skrek ”landsförrädare”, ”kommunistsvin”, att de var barmhärtiga som inte krossade oss, att de kan göra vad de vill med oss, och så vidare, berättar Daniel Riazat.

Strax innan hade det hållits en manifestation mot rasism, med anledning av både Sverigedemokraternas och Svenska Motståndsrörelsens växande aktivitet i Ludvika. Daniel Riazat var inbjuden som talare.

– Jag hade varit med och startat nätverket Dalarna mot rasism, och tanken var att efter manifestationen samla ihop de unga deltagarna och prata om hur man kan fortsätta arbeta med antirasism. Vi var ett 30-tal som hade samlats, De flesta var unga, i sextonårsåldern, och hade aldrig varit med om något liknande. Många var chockade, säger han.

Trots att Ludvika är ett av Svenska motståndsrörelsens starkaste fästen fanns polisen inte på plats. Den kontaktperson som arrangörerna fått ett telefonnummer till visade sig dessutom vara på semester.

Än värre var att utredningen av överfallet drog ut på tiden. Först efter ett år genomfördes en fotokonfrontation, och ytterligare ett år hann gå innan rättegången inleddes. Då visade sig förundersökningen vara så dåligt gjord att det inte fanns något att gå på, och åtalet lades ner.

– Jag kan inte säga att jag hade jättehög tilltro till att polisen skulle göra något, men jag hade förväntat mig att ett sådant här fall skulle prioriteras och lösas snabbt. Ändå dröjde det två år. I dag har jag noll förtroende för polisen, säger Daniel.

Före händelsen i Ludvika hade Daniel blivit hotad av högerextrema grupper – både genom uthängningar på nätet och öga mot öga – men aldrig blivit misshandlad på riktigt.

– Självklart har det påverkat mig, och min vardag. Man blir lite mer försiktig. Samtidigt har jag inte direkt minskat på mitt antirasistiska arbete, snarare tvärtom. När sånt här händer är det viktigare än någonsin att vi är många som står enade och inte låter oss skrämmas, säger han.

– Det är så klart okej att bli rädd ibland, men vi får inte ge upp vår aktivism för det – då har de uppnått precis vad de vill, säger han.

Om nazisternas mål var att skrämmas blev effekten snarast den motsatta. Efter attacken arrangerades genast en manifestation som samlade över 700 personer. Och många av dem som var på mötet är fortfarande engagerade i antirasism i dag. Men det finns också exempel på sådana som inte vågar engagera sig på samma sätt, både på grund av det som hände och för att de är besvikna på polisens agerande efteråt, berättar Daniel.

I dag ser han antirasismen som viktigare än någonsin. Kampen måste föras lokalt, men kräver i slutändan också politiska förändringar.

– Vi måste bort från det här splittrade samhället där människor ställs mot varandra beroende på var de kommer ifrån. Vi måste kämpa för ett samhälle som håller ihop, istället för ett där klyftorna ökar, säger han.

– Men vi måste också ta tag i det här med polisen och rättsväsendet, så att de blir mer konsekventa när det gäller högerextrema brott. Hade man tagit det som hände i Ludvika på större allvar och satt stopp för de ledande personerna i Svenska motståndsrörelsen så hade en hel del andra attacker och konfrontationer de senaste åren kunnat undvikas.

Fakta: 

Tema: Antirasism

Efter den senaste tidens nazistiska våld gör Fria Tidningen ett temanummer om antirasism. Vi lyfter fram personer som trots hot och våld fortsätter kampen för ett demokratiskt samhälle, vi tittar på lokal organisering som verktyg i kampen mot nazism och uppmärksamar det utbredda högerextrema våldet i Europa.

Här kan du ladda ner hela temanumret som pdf.

Läs även: FRIA granskar högerextremismen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Lokal organisering viktig för motståndet

Antirasism

För att kunna arbeta långsiktigt med antirasism är det viktigt att människor kan engagera sig lokalt där de bor. Det menar Daniel Poohl på stiftelsen Expo.

Fria Tidningen

Robotrevolutionen – verklighet eller myt?

Vissa varnar för massarbetslöshet medan andra ser det som en möjlighet att dela på jobben. Men hur kommer det sig att jobb som borde kunna utföras av maskiner redan i dag, inte gör det?

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu