ABB i kontroversiellt dammbygge på Borneo | Fria.Nu

Fördjupning


Ann-Britt Sternfeldt
  • Över 300 personer som tillhör ursprungsfolk protesterade mot Sarawaks dammbyggen under en internationell vattenkraftskonferens i staden Kuching, i maj 2013.
  • Murumdammen väntas översvämma 24 500 hektar mark när den är färdigbyggd.
  • I höstas satte lokalbefolkningen upp en blockad för att hindra personal att ta sig fram till bygget av Murumdammen.
  • Runt 100 personer deltog i blockaden i höstas och bodde i provisoriska tält längs vägrenen.
  • Polisen skjuter varnande skott i luften för att upphäva blockaden. Efter mutning och utpressning lyckades det statliga bolaget Sarawak Energy till slut att bryta blockaden.
Fria Tidningen

ABB i kontroversiellt dammbygge på Borneo

Planerna på en ny jättedamm i den malaysiska staten Sarawak på Borneo har kantats av både bristande information till ursprungsbefolkningen, utpressning, misstankar om korruption och stora risker för närmiljön. Ett av de företag som är inblandade i projektet är teknikbolaget ABB som slår ifrån sig allt ansvar.

Under 1990-talet uppmärksammades teknikföretaget ABB på grund av ett planerat arbete kopplat till den gigantiska och kontroversiella Bakundammen i den malaysiska staten Sarawak på Borneo. Ett dammbygge som kritiserades internationellt på grund av dess stora miljömässiga och sociala konsekvenser. Värdefull regnskog skövlades och ursprungsbefolkning tvångsförflyttades. Den asiatiska krisen år 1997 gjorde emellertid att arbetet stannade av och när det senare återupptogs var ABB inte längre aktuellt som samarbetspartner. Men på senare år har ABB återigen inlett ett samarbete med Sarawaks regering där man sedan 2012 levererar material till en annan kontroversiell damm, Murumdammen.

I början gjordes planerna kring dammbygget upp i hemlighet. År 2008 började Sarawaks regering jobba med förberedelserna för Murumdammen samtidigt som de började planera för bygget av ytterligare 11 dammar. Senare samma år avslöjades de omfattande planerna av Bruno Manser Fonds, en schweizisk organisation som under många år har jobbat med att stödja Sarawaks ursprungsbefolkning. Trots det dröjde det innan informationen om Murumdammen nådde de som skulle komma att drabbas av bygget ­– de 1500 personer som bor i området. År 2009 fick de boende information om att de skulle bli tvungna att flytta från platsen eftersom dammen väntas översvämma 24 500 hektar mark när den är färdigbyggd. Men det var först flera år senare, i början av 2013, som de fick konkret information om hur det skulle gå till, alltså en månad innan flytten påbörjades.

Peter Kallang, 63 år, tillhör ursprungsfolket Kenyah och är ordförande för SAVE Rivers, ett nätverk av organisationer och personer som är motståndare till de stora dammbyggena i Sarawak. Efter att ha jobbat 32 år inom olje- och gasindustrin har Peter pensionerats och kan nu använda sin tid helt och hållet till SAVE Rivers. Han säger att Borneos biologiska mångfald är en av de främsta i världen och att dammbyggena därför är en ekologisk katastrof.

– Men här bor också människor som drabbas hårt, både självförsörjande jordbrukare och Penanfolk, som är semi-nomadiska jägare och samlare. Båda de här grupperna är beroende av stora markområden men i och med dammbyggena drivs de bort och tvingas in i penningekonomin.

Befolkningen vid Murumdammen har flera gånger protesterat mot dammbygget. Nu senast under hösten 2013 satte omkring 100 personer upp en blockad eftersom man inte varit nöjda med kompensationsvillkoren för flytten som har bestått av en summa motsvarande 19 000 svenska kronor och 14 hektar mark för varje familj. Blockaden satte man upp för att hindra personal från att kunna åka in till dammbygget. Men det statliga bolaget Sarawak Energy vägrade att förhandla och försökte upplösa protesterna, och när polisen arresterade ledaren Ngang Buling sköt de hotfulla pistolskott i luften. Personal från Sarawak Energy ska sedan ha mutat familjerna att ge upp blockaden samtidigt som de körde med utpressning, vilket ledde till att blockaden avbröts. Man hotade att förstöra vägbroarna till befolkningens hem, vilket skulle hindra dem från att hinna flytta sina ägodelar innan vattnet svämmar över området. Eftersom människorna ännu inte hade flyttat var alla deras tillhörigheter fortfarande kvar inne vid dammbygget.

– Kompensation och andra landområden kan aldrig ersätta vad de här människorna har förlorat. Att förflytta ursprungsfolk innebär en stor fara för att deras kultur ska dö. Det handlar om kulturellt folkmord, säger Peter Kallang.

Sarawak har sedan 1981 styrts av delstatsminister Taib Mahmud som även är finans-, miljö- och resursminister. Taib har gjort sig och sin familj oerhört rika genom olika företagskonstellationer och familjen har regelbundet anklagats för korruption och för att personligen gynnas av Sarawaks stora naturresurser. Megadammarna innebär inga direkta fördelar för lokalbefolkningen och det går inte att försvara dem med att Sarawak behöver energi eftersom nuvarande energiproduktion vida överstiger efterfrågan. Istället byggs dammarna för industrier inne i städerna, i vilka Taib Mahmud har ekonomiska intressen.

Den stora bristen i Sarawaks styrning har också lett till att en miljökonsekvensanalys för Murumdammen gjordes först när dammen var till 80 procent färdig. Men slutsatserna i den går ändå inte att lita på, säger See Chee How som är advokat, aktivist och parlamentsledamot för oppositionspartiet PKR. Han säger att dagens miljökonsekvensanalys används av regeringen för att rättfärdiga dammprojekten istället för att kritiskt undersöka dammarnas inverkan på människor och miljö.

– EIA-konsulterna är anställda av förespråkare för dammprojekten så det finns ingen oberoende analys, säger See Chee How.

Peter Kallang säger att alla företag eller personer som på något vis jobbar med konstruktionen av dammar i Sarawak samarbetar med ett korrupt system där mänskliga rättigheter och miljön ignoreras. Så även ABB.

– Ett företags sociala ansvar slutar inte när de levererat en vara. Om ABB är medvetna om att deras produkter används för ändamål som orsakar skada måste de agera. Annars är de delaktiga i brott, säger Peter Kallang.

ABB:s svenska presschef Christine Gunnarsson säger att svenska ABB inte ingår i något samarbete som berör dammprojekt på Borneo. Hon har heller ingen uppfattning om vad hennes kolleger i andra länder gör. På ABB:s huvudkontor i Zürich, Schweiz, bekräftar man däremot sin inblandning i projektet men ser samtidigt inga problem med det. Pressansvarige Antonio Ligi påpekar att ABB inte har varit involverad i konstruktionen av några dammar.

– Vi har agerat som underleverantörer till olika tredje part med låga volymer av elektrisk utrustning för överföring av elektricitet som generas av dammarna, säger han.

Samtidigt står det på deras hemsida att Sarawak Energy är en av deras största kunder. Frågan är också hur de påstådda övergreppen mot mänskliga rättigheter går ihop med ABB:s uppförandekod som ska garantera att de upprätthåller höga sociala, miljömässiga och etiska standarder, oavsett om de är underleverantör?

– Vi håller på att se över innehållet av de bekymmer som Bruno Manser Fonds har angående ABB. Vi har inga mer kommentarer, svarar Antonio Ligi.

En fråga som ABB har vägrat att besvara ­– både när den har ställts av mig och andra journalister liksom av den schweiziska organisationen Bruno Manser Fonds – är om företaget kommer att leverera material även till de resterande 11 dammbyggena i Sarawak. Men i det korta svaret som Antonio Ligi ändå gav talade han om "dammarna" i plural. Bruno Manser Fonds har på ursprungsbefolkningens vägnar bett att ABB klargör sin roll i Sarawak och att de drar sig ur alla dammrelaterade projekt.

Fakta: 

Om ABB:

Företaget skapades år 1988 i sin nuvarande form men dess historia sträcker sig tillbaka ända till 1800-talet då dess två föregångare Elektriska Aktiebolaget och Brown Boveri startades i Stockholm respektive i Baden, Schweiz. ABB är världsledande inom kraft- och automationsteknik. Företaget, som har sitt huvudkontor i Schweiz, sysselsätter 150 000 personer och verkar i cirka 100 länder.

Största ägare i ABB är svenska Investor AB vars innehav motsvarar lite mer än 7 procent av ABB:s totala aktiekapital.

ABB:s uppförandekod:

ABB:s uppförandekod innehåller riktlinjer om hur företaget ska leva upp till sitt sociala och etiska ansvar. Företaget har bland annat förbundit sig till:

• icke-diskriminering och rättvisa normer för skydd av miljön och för medarbetarnas hälsa och säkerhet

• att medarbetarna rättar sig efter alla lagar om gäller för skydd av hälsa, säkerhet och miljö

• att vara drivande i miljöfrågor och social utveckling och ta lämpliga initiativ för att förbättra livskvaliteten i samhällen och länder där ABB verkar

• att iaktta de högsta etiska normerna när de genomför affärer med regeringsrepresentanter

• att pengar, egendom eller tjänster inte får användas till att stötta någon som kandiderar för ett politiskt uppdrag eller ett parti, en ämbetsman eller en kommitté någonstans i världen

Källa: ABB, Wikipedia

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria.Nu