Det har uppdagats att de som haft makten över den svenska skolan under de senaste decennierna misskött sitt uppdrag och skapat kaos i många kommuner. Det har dock funnits undantag främst i mindre kommuner med lägre elevunderlag, men även där har signalerna varit oroväckande. I större kommuner, Göteborg som exempel, är läget förvirrat, eftersom etableringen av friskolor där är högst i landet. Cirka 20 procent av stadens elever går i friskolor, som i en del fall riskerar att kollapsa, enligt en nyligen presenterad ekonomisk skolrapport. Och det blir kommunen, som vid sidan av de egna skolorna till viss del tömda, får rollen att städa upp efter havererade skolbolag.

Hur denna samhällsomvandling med beteckningen New Public Management gått till på skolans område skildras utomordentligt verklighetsnära i boken Barnexperimentet, en skola i fritt fall där Per Kornhall, lärare, forskare i pedagogik beskriver hur man stegvis bäddat för marknadsliberala intrång genom avregleringar, bolagiseringar och privatiseringar. Här går det även att läsa hur till och med språkbruket har förvandlats i marknadsliberal riktning; ord, uttryck och utvärderingar som klingar köp och sälj har fått fäste i skolans värld.

Reaktionerna på vad som sker har nu nått den högsta politiska nivån, där man blivit varse att kunskapsutvecklingen i Sverige börjat vackla sett i ett internationellt perspektiv, vilket påverkar landets konkurrenskraft och utveckling. Endast Chile har gått lika långt i liberaliseringen av skolan som Sverige. Nedmonteringen av den en gång berömvärda svenska välfärdsmodellen väcker förvåning internationellt. Per Kornvall påpekar att franska skolforskare skrattar åt Skolinspektionens möjlighet att upptäcka missförhållandena. Vi menar att det duger inte att i det här läget föreslå ett antal plåsterlappar för att justera de värsta missförhållandena, vilket den nuvarande regeringen och andra skolpolitiker föreslår. Det handlar om ett systemfel.

Nu gäller det att återta målen för skolan att förmedla kunskap och bildning, att lära för livet. Lärare och elever måste få ekonomisk trygghet, kontinuitet och arbetsro, som bygger på principen om alla elevers lika värde och rätt till utbildning efter behov. Den affärskultur och det budgetsnack som under de senaste åren fått breda ut sig och förgifta skoldebatten känns främmande i vår skoltradition.

Låt flummiga skolministrar avhålla sig från att bestämma hur undervisningen skall gå till, kontrolleras och var läraren skall stå. Utbildningen i svensk skola skall bygga på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det står i skollagen och gäller både undervisningens innehåll och metoder. Enligt en enkätundersökning som Riksrevisionen nyligen genomfört känner 15 % av svenska lärare inte till detta.

Den pedagogiska forskningen i Göteborg har på ett förtjänstfullt sätt studerat inlärningsmekanismer och har presenterat intressanta studier om hur kunskap förvärvas. Låt dessa och andra värdefulla pedagogiska och didaktiska forskningsresultat träda in i skoldebatten igen. Utbildningen i Sverige och övriga nordiska länder har haft ett grundmurat välrenommerat rykte, som kännetecknas av en kunskapsideologi byggd på personlig bildning och skapande med rötter i en folkbildningstradition, väl värd att vårda.