Fria Tidningen ställde frågan om införande av ett tredje juridiskt kön till tre politiska partier som alla profilerar sig i bland annat hbtq-frågor. Miljöpartiet driver det som en av sina viktigaste frågor för att öka transpersoners och intersexuellas rättigheter, men poängterar att det krävs en utredning kring hur det skulle kunna utformas.

Helena Leander, riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson i hbtq-frågor, säger att partiet sympatiserar med transrörelsens krav om att ta bort samtliga könsmarkörer, men tror inte att samhället är redo för en sådan förändring.

– Vi är inte mogna för det än. Men det vore ju allra bäst på sikt, då jag hoppas att vi inte behöver hålla på och kategorisera oss inom juridiska kön, säger hon.

Frågan om ett tredje juridiskt kön kom upp på Vänsterpartiets kongress 2010 och finns nu i partiets partiprogram. I en nyligen skriven debattartikel i Sydsvenskan tolkade två vänsterpartister transpersoners och intersexuellas vilja:

”För många transpersoner och intersexuella skulle en lagändring till ett tredje juridiskt kön betyda oerhört mycket. På sikt skulle det ändra negativa attityder och minska fördomar mot dem”, skrev de vänsterpartistiska riksdagsledamöterna Marianne Berg och Amineh Kakabave.

Feministiskt initiativ, FI, driver också frågan om att införa ett tredje juridiskt kön, men poängterar att det viktiga är att var och en får definiera sin egen könstillhörighet.

”Vi vill att människor fritt ska kunna definiera och uttrycka sitt kön samt ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Dagens uppdelning av alla människor i kvinnor och män stämmer inte överens med verkligheten”, skriver talespersonen Sissela Nordling Blanco i ett mejl till Fria tidningen.

FI vill på sikt utreda möjligheterna att avskaffa de juridiska könen och ta fram nya rutiner för att upprätthålla och öka jämställdhetskartläggningar.