Synpunkten


Erik Pihl
Fria Tidningen

Isolering – om svensken själv får välja

Byt villaområden mot ett boende anpassat för människa och miljö, skriver gästkrönikören Erik Pihl.

Om en sak verkar svenskar tycka rätt lika. Sossar som moderater, miljöpartister som sverigedemokrater. Vi vurmar för villan. Den kan vara lyxig med stora fönster och breda ut sig i ett rikt förortsgetto, eller vykortslik och utslängd i skogens grönska med bara en grusväg som livlina till omvärlden. Ett skal som stänger in familjen och håller borta väder, vind och grannar.

Hur vi bor handlar om mer än tycke och smak. Det har fundamental betydelse för vårt kynne, hur vi möts och blandas, vår hälsa och inte minst för miljön. Villaförorten med sitt utbredda rutnät av bilvägar är knappast optimal för att tillfredsställa våra sociala behov eller minska vår miljöbelastning. Samma sak gäller miljövännens egna hus på landet. Driften att alla ska ha ”sitt eget” ger ensamhet. I Sverige saknar var sjunde person över 16 år en nära vän, och det blir värre med åldern. Nästan var fjärde man över 55 saknar nära vänner.

Friheten av att ha egen villa kan också komma till ett högt pris i form av de lån man behöver ta. Den som tagit stora lån blir mindre villig att strejka eller gå ner i arbetstid. Det låser samhället i ett beroende av tillväxt och gör oss mindre vänligt inställda till miljöomsorg och att dela på arbete. Det finns till och med vetenskapliga studier som visar att en hög andel eget boende ger högre arbetslöshet. En orsak som anges är att så mycket kapital låses i boende istället för att investeras i verksamheter.

President Bush jr proklamerade i 2002 att ”en del av ekonomisk trygghet är att äga sitt eget hem”. Han eldade på utlåningen för husköp i USA, genom statliga sponsrade finansbolagen Fannie Mae och Freddie Mac. Utlåningen fick ekonomin att växa snabbt, men när bubblan brast 2008 ledde det till en av historiens värsta börskrasher. Vi svenskar kanske känner oss säkra, men få vet om att vi själva har byggt upp enorma skuldberg. Sedan år 2000 har de privata skulderna exploderat och är i dag mer än dubbelt så höga som statsskulden. Och vad lånar vi till? Jo, av den skuld som byggts upp i år är till nästan 90 procent till huslån. Vi kan stå på tröskeln till en egen skuldkris.

Själv har jag planer på att starta ett modernt kollektiv. Att bo ett antal familjer nära varandra, i ett stort flerbostadshus eller liknande, med plats för privatliv såväl som delade ytor. Tänk bara fördelarna i allt man kan dela: verktyg, arbetsrum, odlingar, fordon – kanske till och med husdjur! Jag vill ta inspiration från vad en bekant berättade om deras lägenhetsområde, där byggnaderna låg runt en innergård och mitt på den låg ett lekhus, där barnen kunde röja loss allt de önskade. Visionärt tänker jag mig det i en by som kan erbjuda såväl modern bekvämlighet som natur och socialt liv.

Att ändra hur vi bor tar tid. Mycket tid. Men vi måste börja förändringen nu, och framför allt stoppa utrullningen av villaområden. Vi behöver starta en positiv trend av gemensamt ägande, av byggnader och städer designade för sociala mötesplatser och låg miljöpåverkan. Boende för människor.

Fakta: 

Erik Pihl är doktor i Energi och Miljö.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu