Bättre stöd till unga som mår dåligt
Nu ska Stockholms barn och ungdomar lättare få stöd när de mår dåligt. I dag saknas det en instans för mindre allvarliga tillstånd, som egentligen inte är barn- och ungdomspsykiatrins område. Men i ett nytt beslut vill landstinget satsa på barnpsykologer på vårdcentralerna.
Stockholms läns landsting satsar på att stärka stödet kring barn och ungdomar som mår dåligt. Det handlar om de som lider av lättare tillstånd än de som Bup är tänkta att ta emot. I dag får antingen Bup ta emot dem också – vilket ökar trycket på behandlingar som egentligen riktas till en annan målgrupp – eller så får dessa barn och ungdomar ingen hjälp alls.
Landstinget vill nu skapa ett stöd ute på vårdcentralerna genom att inrätta ett nytt så kallat uppdrag till vårdgivarna.
Det innebär att de får ersättning av landstinget för att ta emot barn upp till 17 år som till exempel känner oro, har svårt att sova, har återkommande huvudvärk, ont i magen eller liknande symptom på psykisk ohälsa.
Kravet är att vårdgivarna ska ha en barnpsykolog anställd.
– Att uppdraget hamnar på husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar handlar förstås om tillgänglighet, men också om att man ska ha kompetens att utesluta eventuella somatiska orsaker. Ersättningen blir högre än för vuxnas psykosociala besök – som ju har varit en stor framgång och långt mer än fördubblats sedan vårdvalets införande, säger Birgitta Rydberg (FP) i ett pressmeddelande.
Väntetiden ska inte vara längre än en vecka och just närheten är en viktig faktor när det nya systemet sjösätts.
Det är också en reform med brett stöd i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd. Johan Sjölander är Socialdemokraternas representant i nämnden. Han är mycket nöjd med det kommande beslutet och hans parti kommer att rösta ja.
– Vårdcentralerna klarar inte det här i dag och Bup i Stockholm har väl näst sämst väntetider i landet, så det här ett väldigt bra förslag.
Ändå kommer han att påpeka vid omröstningen att förslaget inte ser tillräckligt mycket till olika behov runt om i staden.
– Problemet är att förslaget inte har några klassdimensioner, det är väldigt ojämlikt. Behoven ser olika ut i olika delar av staden. I mer utsatta områden är behovet större när det gäller barns psykiska ohälsa. Det tar man inte hänsyn till alls, men det är ett problem som gäller all sjukvårspolitik i den här staden. Sjukvårdspengen i stort styr pengar mot korta besök och från fattiga till rika, säger Johan Sjölander.
Vänsterpartiet har inte hunnit titta ordentligt på förslaget. Därför vet de inte hur de ska rösta, även om de tycker att det är bra med lättare tillgång till barn- och ungdomspsykologer.
– Men vi skulle hellre vilja se tillgång till psykologer på BVC, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningarna. Det är där de naturliga mötena mellan, barn, föräldrar och hälsovården förekommer. På så vis skulle vi nå ut med stödet ännu bättre. Till vårdcentralen vänder man sig ju oftast med medicinska problem, säger Gunilla Roxby Cromvall, som är Vänsterpartiets gruppledare i landstinget.
Hon håller också med Johan Sjölander om att jämlikhetsperspektivet nästan helt saknas i alliansens vårdpolitik, även i det nya förslaget.
Hälso- och sjukvårdsnämnden väntas fatta beslutet 8 oktober.