Anders Nordström

Fördjupning


Analys
Regeringens valbudget

  • Det var en tung budget som Anders Borg presenterade i onsdags, med skattesäkningar på 17,5 miljarder kronor. Tyngst väger det femte jobbskatteavdraget som beräknas kosta 12 miljarder.
Fria Tidningen

Tung valbudget på vinst och förlust

Det är med en budget präglad av dubbel bokföring som alliansen vill vinna valet 2014. För att nå överskottsmålet samt driva igenom de utlovade skattesänkningarna krävs nedskärningar åren efter valet. Samtidigt är frågan om regeringens flirt med kortsiktiga egenintressen fortfarande fungerar?

Enligt regeringen finns ett ”reformutrymme” på 24 miljarder kronor för 2014. 17,5 miljarder av dessa satsas på nya skattesänkningar, med ett femte jobbskatteavdrag för 12 miljarder som tyngsta bit. Men generositeten är inte gratis, följden blir ett budgetunderskott på 1,5 procent av BNP år 2014. Samtidigt betonas att överskottsmålet för de offentliga finanserna på i genomsnitt en procent av BNP per år, eller drygt 35 miljarder kronor, ligger fast.

Vad det innebär har statliga Konjunkturinstitutet studerat. Dess slutsats är kompromisslös: Det finns inget reformutrymme alls fram till 2017. Istället måste skatterna höjas med hela 80 miljarder kronor om överskottsmålet ska nås och offentliga välfärdsåtaganden ligga kvar på dagens nivå. Ekonomistyrningsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, drar liknande slutsatser.

Hade regeringen valt att överge överskottsmålet skulle situationen varit annorlunda. Den offentliga kassakistan är nämligen välfylld. Värdet på offentliga finansiella tillgångar, kontanter och värdepapper, överskrider de offentliga skulderna med svindlande 859 miljarder kronor, eller 28,2 procent av BNP.

Det är en allians i underläge som lägger sin sista budget före valet. Opinionsmätningarna ger oppositionen ett försprång med cirka 10 procentenheter och alliansens svar bygger på Fredrik Reinfeldt tes från 2011, när han på den moderata partistämman sa att ”det finns de som efterlyser visioner. Jag vill varna för det.” Det är inte med borgerlig ideologi och tal om individens frihet som väljarna ska vinnas. Det är med råbarkad flirt med deras kortsiktiga egenintresse.

Det fungerade 2010 då alliansen på ett år tog in ett liknande underläge. Men två faktorer gör uppförsbacken brantare den här gången.

Jobbskatteavdraget ska säljas in med att det skapar jobb, men trovärdigheten i den argumentationen har nötts ner. Under den tid som de fyra jobbskatteavdragen har genomförts har arbetslösheten gått upp från 6,1 till 8,2 procent. I dag går 407 000 människor utan arbete, fler än det samlade invånarantalet i Malmö och Västerås.

Visserligen hade arbetslösheten ökat också 2010, men då kunde Anders Borg inte utan fog hänvisa till finanskrisen och att BNP år 2009 föll med dramatiska 5 procent. I dag vet vi att BNP steg igen med 6,6 procent 2010. Och IAFU, regeringens eget institut för utvärdering av arbetsmarknadsfrågor, punkterade de yviga påståendena om hur många arbetstillfällen som skapats genom att säga att det inte går att avgöra om jobbskatteavdragen skapat några jobb alls.

Samtidigt handlar samhällsdebatten allt mer om brister i välfärden, kaos i förlossningsvården, större dagisgrupper och tåg som aldrig kommer i tid. Verkligheten har kommit ikapp alliansen. För naturligtvis kan man inte sänka skatterna med 130 miljarder – var 13:e skattekrona – utan att det får effekter för det som skatterna finansierar.

Är det alltså redan kört för alliansen i valet 2014? Det är inte säkert. De satsar nu allt på ett kort och ger med det femte jobbskatteavdraget de flesta löntagare cirka 3 500 kronor per år mer i plånboken. De med månadsinkomster över 37 400 kronor, där de borgerliga kärnväljarna finns, får ytterligare 3 000 kronor när gränsen för statlig skatt höjs.

Så vad tänker den vanliga väljaren som i kvällstidningen ser rubriken ”så mycket tjänar du på Borgs budget” och letar för att hitta sin egen siffra? Blir det ”det där är jag värd, jag har jobbat hårt” eller ”hur blir det med sjukvården om det här fortsätter”? I svaret på den frågan avgörs riksdagsvalet 2014.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu