Den schweiziska storbanken UBS har förlorat ett skattebedrägerimål mot de amerikanska skattmasarna, som i fallet backats upp av justitiedepartement, domstolar och finansmyndigheten SEC.

Att det är just UBS som USA:s myndigheter koncentrerat sig på är ingen tillfällighet, eftersom det är en av de utländska banker som lockat flest välbeställda amerikaner. Bara under 2004 reste UBS-bankirerna 3 800 gånger från Schweiz till USA för överläggningar med klienter. Syftet var helt enkelt att dessa skulle slippa betala skatt i USA.

Domen innebär att banken tvingas betala ut böter på närmare sju miljarder kronor och dessutom uppge identiteten på 250 till 300 amerikanska bankkunder.

Efter de amerikanska myndigheternas framgång i rättsfallet väntas flera andra länders skattemyndigheter komma med liknande krav på öppenhet. Enbart risken för ett sådant scenario medförde att UBS bankkunder tog ut 630 miljarder kronor från banken under det fjärde kvartalet 2008.

I Schweiz har fallet väckt stor uppmärksamhet. Bland annat har kristdemokraternas vice president, Dominique de Buman, till AFP sagt att han ser det som att Washingdon skjuter dem i ryggen. Den schweiziske finansministern Hans-Rudolf Merz har i ett försök att förhindra totalhaveri för finanssektorn offentligt deklarerat att banksekretessen är intakt. Liknande uttalanden har kommit från ledarna för andra banker.

Bernard Bertossa, en före detta schweizisk åklagare, ser dock fallet som början till slutet för den banksekretess som ännu genomförs lagligt i Schweiz och i andra länder och som osynliggör bedrägerier.

UBS hade i realiteten inget val, menar Ekots Per Eurenius. En strid i en amerikansk domstol hade kunnat stå banken dyrt. Dessutom skulle UBS riskera sin amerikanska banklicens. Dock vägrar banken att tillmötesgå de amerikanska myndigheternas krav på att namnge de ytterligare drygt 50 000 amerikaner med konto i banken som också misstänks för skattefusk.