Välspelat israeliskt drama
Den israeliske regissören Eran Riklis har kommit med en uppföljare till The Syrian Bride. Den här gången står citroner i centrum.
Film: Citronlunden
Regi: Eran Riklis
Längd: 106 minuter
Premiär: 27 juni
Huvudpersonen i Citronlunden är Salma, en palestinsk kvinna som lever strax intill Västbanken. Hon tjänar sitt levebröd via en citronlund som hon ärvt av sin far. En dag flyttar nya grannar in i huset intill. Men det är inte vilka grannar som helst, utan den israeliske försvarsministern och hans fru. Från den dagen är ingenting sig likt. Ett vakttorn förs upp, och snart får Salma inte gå in i sin älskade citronlund mer. Lunden ses som en säkerhetsrisk och ministern beslutar att den ska skövlas. Men Salma ger sig inte så lätt. Hon tar hjälp av en advokat, den betydligt yngre Ziad, och tillsammans driver de fallet allt högre upp i rättsordningen.
Delvis tack vare försvarsministerns fru som får en speciell, ordlös kontakt med Salma, blir kampen om citronlunden en stor nyhet och världen över följer människor den lilla människans kamp mot den stora kolossen.
Citronlunden är regisserad av Eran Riklis, en av Israels ledande filmmakare, och filmen är en samproduktion mellan Israel, Tyskland och Frankrike. Resultatet är en stiliserat vacker, långsam film, med intressanta teman, som den lilla mot den stora, vänskap över gränserna, lojalitetens gränser, och okonventionell - och därför omöjlig - kärlek. Ibland blir det tyvärr lite väl melodramatiskt med utdragna nyckelscener som för säkerhets skull ackompagneras av stämningsskapande musik. Det känns som att filmmakarna underskattar publiken.
Skådespeleriet är annars skickligt, inte minst lyser de två kvinnorna i sina roller: Hiam Abbass som även var med i Eran Riklis förra film The Syrian bride, och Rona Lipaz-Michael som gör sin sena filmdebut.
Det här är kort sagt en sevärd och tänkvärd historia men det jag mest tänker på efteråt är att det vore gott med lite citrondricka.