LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Inrikes
John Pettersson

Läsarnas Fria

Vindkraft på orörd mark retar många

Skottefjället är det sista orörda stora naturområdet i Lysekils kommun. Det vill kommunen utnyttja – till att anlägga en vindkraftspark. Nu möts förslaget av stark kritik.

En märklig situation har uppstått kring naturområdet Skottefjället, beläget på gränsen mellan Munkedals och Lysekils kommuner. Ett stort antal naturvänner har engagerat sig – mot vindkraft.
– Skottefjället är det sista stora orörda område vi har kvar i Lysekil. Här finns orörd urskog som inte har avverkats på hundra år. Det är precis sådana här områden somär viktiga att bevara när vi ställer om till ett koldioxidfritt samhälle, säger miljöpartisten Inge Löfgren, som tillsammans med bland annat Stefan Edman har engagerat sig i frågan.
Planerna för vindkraft i Lysekil har varit på gång länge. Det är bolaget Lysekil Energi Vind AB, dotterbolag till det kommunala energibolaget LEVA, som nu fått i uppdrag att genomföra en förstudie av Skottefjället för att undersöka möjligheterna för att anlägga parken där.
– Vi har gjort en rent teoretisk beräkning av vad marken som helhet skulle kunna bära, både vad det gäller buller och andra effekter av vindkraftverken. Och då kom vi, rent teoretiskt alltså, fram till att området har kapacitet att klara av 21 vindkraftverk, säger Sven Gunnar Gunnarsson på Lysekil Energi Vind AB, som har ansvarat för förstudien.
– Jag tycker det är väldigt svagt av bolaget att göra en så pass undermålig förstudie. Man tar ingen hänsyn alls till naturkvaliteten i området utan rusar in och förutsätter att man kan göra precis vad som helst. Det är som att man bara sagt “här finns det obebyggt område, hur många kraftverk kan vi få plats med här?” säger Inge Löfgren irriterat.
Sven Gunnar Gunnarson har hört talas om kritiken. Han säger att den var väntad.
– På ett rent teoretiskt förslag är det klart att man kommer att få höra kritik. Det är ju därför vi nu bearbetar de yttranden som kommit in. Men det bör gå att kombinera viss naturkvalitet med vindkraftverk. Och dessutom kan man ju konstatera att om vi nu ska uppnå regeringens vindkraftsmål till 2015, då måste vi börja jobba med det också. Det finns inte speciellt många områden som kan tåla en vindkraftspark av den här storleken.
– Man kan tänka sig vindkraftsverk på en rad andra områden, utmed E6-an till exempel. Men just i det här området bör man vara oerhört försiktig. Det stora roblemet är egentligen inte själva kraftverkens yta utan de vägar som måste byggas för dem. De måste vara så pass stora och breda att man spränger sig fram i terrängen. Det är klart att det kommer att fördärva naturen på Skottefjället, kontrar Inge Löfgren.
Nu pågår arbetet med att revidera det första upplägget på Lysekil Energi Vind. Men än så länge finns inga planer på att flytta kraftverken, säger Sven-Gunnar Gunnarsson.
– Länsstyrelsen har inte varit negativa men anser att detta bör bearbetas. Så vi ska återkomma med ett mer koncentrerat förslag, där antalet vindkraftverk antagligen krymper. Men några planer på att helt byta plats finns inte.b

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tack alla skribenter!

Som de flesta av er redan vet läggs Läsarnas Fria Tidning ner till årsskiftet. Som vi informerat om tidigare kommer vi att starta en ny tidning, Landet Runt, där medborgarjournalistik blandas med mer traditionell journalistik.

Läsarnas Fria

Barnens jullunch i Luleå räddad

I förra veckan skrev Läsarnas Fria Tidning om hur Luleå kommun, skulle spara in på barnens jullunch på grund av budgetunderskott.

Läsarnas Fria

Luleå kommun slopar barnens jullunch

Eleverna i Luleås skolor får ingen jullunch i år. Det har kommunens skolförvaltning beslutat. Ökade livsmedelspriser och underskott i kommunens budget är skälen till att den populära aktiviteten dras in.

Läsarnas Fria

Amnesty tog revansch i årets Regnbågsparad

Skånes egen pride, den så kallade Regnbågsfestivalen, avslutades som vanligt storslaget med den årliga paraden. Allt från poliser till hardqueers var representerat i tåget som färgade Malmös gator under lördagen. Så även Amnesty som tog revansch från förra årets svaga uppslutning. Tillströmningen ökade med flera hundra procent och banderoller och målade lakan syntes. Så även plakat med budskapet ”Gay rights are human rights”.

Läsarnas Fria

© 2025 Fria.Nu