Namnet Charta 2008 är inspirerat av Magna Charta, ett avtal som slöts i England år 1215 mellan kungen och prästerna. Dokumentet innehåller bland annat regler om att ingen får gripas godtyckligt och hållas frihetsberövad utan en rättvis rättegång.
– I ”kriget mot terrorismen” sker en mängd övergrepp på de mänskliga rättigheterna, säger Gösta Hultén, talesperson för Charta 2008, på den första presskonferensen som hölls i måndags.

Charta 2008 startades bland annat som en reaktion mot att tre somalier fick sina tillgångar frysta år 2001 när de skickat pengar via banken Al-Barakat till sina släktingar i hemlandet. De friades senare helt från misstankar. Samma år samarbetade CIA och Säpo för att skicka tillbaka två egyptier till tortyr i fängelset.
– Svartlistning och utvisning sker på oredovisade grunder när Sverige ger efter för USA:s påtryckningar, menar Gösta Hultén.
Men droppen som fick bägaren att rinna över och Charta 2008 att bildas den 30 mars, var att tre somalier greps i Rinkeby och Tensta den 28 februari i år. Ekot hade rapporterat att gripandet hade gått lugnt till.
– Klockan 06.00 ringde det på dörren och in stormade 15 till 20 personer, tungt beväpnade och med masker, berättar Luul Muhammed, makan till en av de två som fortfarande häktade.
Hon berättar att under de fyra timmar som husrannsakan pågick, fick familjen inte röra något eller prata med varandra. De fem barnen var chockade och grät. Ingen förstod vad som pågick.
– Jag fick inte ens sätta på mig kläderna. Som muslimsk kvinna är det väldigt viktigt.

Telefoner, hushållspengar och datorn beslagtogs. Det enda de fick veta när poliserna förde bort mannen var att han begått ett brott. Men vilket brott det handlade om fick inte ens Luul Muhammed veta.
– En dotter har hemska drömmar fortfarande och går och pratar med en psykolog.
Abdul Kadir blev också gripen samma dag och på liknande sätt, men är nu frisläppt. Åtminstone tills vidare eftersom misstankarna mot honom kvarstår.
– 15 till 20 män, hälften maskerade, trängde sig in i lägenheten med en kofot, väckte min fru och mina sju barn. Ett av mina barn har börjat kissa på sig efter det.
Han säger har skickat pengar men till den fredliga motståndsorganisationen Alliance for the Reliberation of Somalia, ARS. Han tycker att Säpos gripande stödjer ockupationsmakten genom att betrakta allt motstånd som terrorism. Att just han och de andra två männen greps berodde på att de samlat in pengar med bössor på gatan i Tensta och Rinkeby.
– Vår regering plundrar och dödar. Människor bor under träd och har varken tillgång till vatten, mat eller mediciner. När vi försöker hjälpa dem, stämplas vi som terrorister, säger Abdul Kadir.

Den somaliska fredsaktivisten och poeten Amina Said är även hon talesperson för Charta 2008. Hon förklarar att efter 17 års inbördeskrig tog krigsherrar från Etiopien över makten i Somalia den 6 december 2006. Och att stödja motstånd mot en ockupationsmakt är inte terrorism, utan tillåtet enligt folkrätten.
– Terrorism har blivit ett flexibelt begrepp som väldigt lätt kan missbrukas. När vi försöker hjälpa våra familjer och landsmän, kallas vi för terrorister, säger Amina Said.
Vad Charta 2008 kräver är att rättssystemet och Säpo inte får kränka rättssäkerheten och gå främmande makts ärenden. Ingen svensk medborgare eller person med anknytning till Sverige ska gripas godtyckligt och hållas frihetsberövad på lösa grunder och utan rättegång.
– Det är därför vi även har JO-anmält gripandena av de tre somalierna i februari, då den nationella insatsstyrkan stormade in och skrämde livet ur barnfamiljer. Vi vill att JO undersöker om gripandena är förenliga med barnkonventionen, säger Gösta Hultén.
Charta 2008 ska arbeta mot den godtycklighet och sänkta beviskrav som den nya terroristlagen från 2003 har inneburit. Med terroristhotet som skäl genomdrivs hemlig telefonavlyssning, buggning och trafikdatalagring. Man kan fängslas om man skickar pengar till en individ eller organisation som kanske senare hamnar på en terrorlista eller i framtiden kan tänkas utföra ett terroristbrott. USA kan terrorstämpla någon individ eller organisation utan att det också görs av EU eller FN. Men Sverige rättar sig allt oftast efter USAs terroriststämplingar.
– Vi är svenska medborgare och vi respekterar svensk lag. Men vi kan inte acceptera att ett tredje land terroriststämplar oss när vi arbetar för fred i vårt hemland, säger Amina Said. b