USA:s utrikesutskott fastslog i onsdags att Turkiets brott mot armenier under första världskriget, 1915, är att betraktas som ett folkmord. Händelserna löper som en ond tistel genom Turkiets historia och fläckar ner landets rykte i en tid då man närmar sig ett EU-samarbete och axlar rollen som modern sekulär stat intill Mellanösterns annars stormiga landskap. Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan beklagade USAs uttalanden om vad som av den turkiska makteliten betraktas som en statsangelägenhet.

Erdogan menade att detta kan komma att skada relationerna mellan Ankara och Washington, något Vita huset är benägna att undvika med tanke på Turkiets roll som allierad i kriget mot "terrorismen". Antalet militärbaser som USA hyr och kontrollerar i Turkiet finns det ingen säker statistik på, men landet utgör en viktig plattform för USAs geopolitiska åtaganden och från södra Turkiet har den israeliska säkerhetstjänsten gått in och opererat i det kurddominerade norra Irak.

En annan anledning till den turkiska regeringens starka reaktion mot uttalandena gällande massmorden av armenier i början av 1900-talet är dagens upptrappade krigföring mot kurder. Turkiet hoppas att världssamfundet ska fortsätta att blicka åt andra håll medan turkisk armé plöjer alltmer mark i Kurdistan, en region man vägrar släppa kontroll och inflytande över. USA:s president George W Bush var snabb med att deklarera sin ståndpunkt gällande utrikesutskottets uttalanden. Bush menar att Vita huset inte har delar utrikesutskottets inställning till massakerna av armenierna under första världskriget och att relationerna till Turkiet, i egenskap av militär och politisk allierad, under inga omständigheter får rubbas eller försvagas. Det vore förödande med tanke på USA:s förlorade inflytande över regionen och som språkrör för demokratisering av Mellanöstern.