På vilken laglig grund kan USA ingripa militärt i Syrien utan mandat från FN:s säkerhetsråd?

– Enligt strikt folkrättslig syn finns det ingen laglig grund för ett sådant ingripande. Det är en ständig diskussion om det håller på att bildas undantag från det så kallade våldsförbudet. Humanitära interventioner, då länder till exempel går in med syftet att skydda mänskliga rättigheter, är strikt tolkat folkrättsvidriga.

Vad händer juridiskt vid ett övertramp av våldsförbudet i folkrätten?

– Det händer ingenting juridiskt. Det kan ju givetvis få elakartade följder, vad som helst kan hända i världspolitiken. Det är uppenbart olika åsikter om hur denna konflikt ska hanteras. Men enligt internationell rätt finns inga rättsliga påföljder efter en humanitär intervention.

I det här fallet har en USA-ledd allians hotat med intervention med det främsta syftet att avskräcka för framtida användning av kemiska stridsvapen. Kan det ses som en så kallad humanitär intervention?

– Det finns en doktrin som utvecklats inom FN att tillåta humanitära interventioner när syftet är just att skydda de mänskliga rättigheterna. Men som jag ser det kan detta inte ses som en tolkning av det. Men ofta argumenterar inte USA rättsligt alls. De struntar i våldsförbudet i internationell rätt.

– I en rapport kallad Responsibility to protect lades det fram kriterier som skulle kunna gälla. Men det var bara en rapport.

Ur ett folkrättsperspektiv, vad skiljer användningen av kemiska vapen från användningen av konventionella vapen mot civila?

– Enligt Genevekonventionerna får man inte använda några vapen alls mot civilbefolkningen. Den ska lämnas utanför konflikten. Användningen av kemiska stridsmedel är helt förbjudet enligt olika internationella överenskommelser. Allmänt anses användningen av kemiska vapen som så allvarligt att där går en gräns, därför har debatten vänt nu. Men för befolkningen kan lidandet givetvis vara lika stort oavsett användning av vapenslag. Det är otvivelaktigt att folket i Syrien lider enormt.

Om FN-inspektörerna lägger fram bevis för att Syrien har använt kemiska vapen, vad bör konsekvensen av det bli enligt internationell rätt?

– Det finns ingen tydlig påföljd mot detta. Det kan begås brott mot folkrätten utan att det får några följder. Man kan tänka sig att det kan bli aktuellt att Assad senare ställs till svars i internationella brottsmålsdomstolen.

När det kommer till humanitära interventioner som ändå sker, vad gäller juridiskt vid dessa ingripanden? Finns det krav på proportionalitet? Är det skillnad mellan att till exempel bomba flygbaser för att förhindra luftangrepp eller att inleda en större offensiv i syfte att störta regimen?

– Detta är mer en militärstrategisk fråga än en juridisk, men otvivelaktigt är det så att ett stort militärt angrepp är mer kontroversiellt i världen än en mindre, begränsad operation. Skyddet för de mänskliga rättigheterna är starkt i juridiken. Vid den här typen av angrepp gäller grundläggande humanitära perspektiv.