Att ungdomsarbetslösheten har ökat de senaste åren har nog inte gått många förbi. I april i år var 15,2 procent av Göteborgs unga mellan 18 och 24 år arbetslösa, enligt Arbetsförmedlingen. År 2008 var siffran 8,1 procent. LO i Västsverige har kartlagt sambandet mellan uppväxtvillkor, skola och arbetslöshet i rapporten Ung i Västra Götaland (2013). Där konstateras bland annat att mer än var fjärde elev som påbörjade en gymnasieutbildning inte fullföljde den.

Men att ha läst klart gymnasiet räcker ofta inte för att få ett arbete. Jane Chu firade sin student för nästan två år sedan, men var inte helt klar med alla kurser då utan läste ett extra år på gymnasiet. Trots det upplever hon sig vara i samma situation som de hon känner som inte har läst klart en gymnasieutbildning.

– Jag kan själv känna att det inte räcker med gymnasiet, utan att man måste plugga tills man är 25–30 år innan arbetslivet börjar. Det jag frontar med när jag söker arbete är inte min gymnasieutbildning, säger Jane Chu.  

Sedan studenten har hon haft lite småjobb, några timmar här och där, och hon studerade i höstas en kurs på universitet.

– Det var efter en period av arbetslöshet. Det blir en strukturlös vardag, jag tröttnade på det efter ett tag, säger hon.

Under våren har Jane Chu återigen var aktivt arbetssökande och uppskattar att hon har sökt ett 50-tal jobb de senaste två månaderna.

– Det är skitjobbigt, det är bara att säga det.

Och Jane Chu är långt ifrån ensam om sin situation. Endast fyra av Västra Götalands 49 kommuner hade förra året en ungdomsarbetslöshet på under tio procent. Dessutom lever allt fler unga i Sverige på ekonomiskt bistånd, som socialbidrag. Av de som får socialbidrag är unga som inte har någon gymnasieutbildning överrepresenterade. Dessutom har andelen i denna grupp som använder socialbidrag ökat markant, medan det inte har skett någon ökning bland de som har läst klart gymnasiet. I Göteborg fick drygt 9 procent av alla unga mellan 18 och 24 år ekonomiskt bistånd förra året.

För Jane Chu blev det inget socialbidrag heller. Hon ansågs inte ha sökt tillräckligt många jobb. För tillfället får hon bara aktivitetsersättning från försäkringskassan på ungefär 3 000 kronor i månaden.

– Det är tur att jag har låg hyra. Det jag oroar mig för är att stå där i mataffären och se ”medges ej” när jag stoppar i kortet och behöva plocka bort vara efter vara, säger hon. 

Även andelen ungdomar som saknar behörighet till gymnasiet har ökat de senaste åren, 2012 var siffran uppe i 18 procent i Göteborg. Och det är där allt börjar enligt Dan Gabrielsson, ordförande i LO-distriktet i Västsverige.

– Vi måste satsa mer på grundskolan. Vi har inte råd att förlora en enda ungdom som inte fullföljer sin gymnasieutbildning.

Föräldrars utbildningsnivå och om eleven har utländsk bakgrund är de två faktorer som har störst påverkan när det gäller vilka som klarar av målen i årskurs nio, enligt LO:s rapport. Och de socioekonomiska faktorerna får allt större betydelse enligt Dan Gabrielsson.

– Vi lever i ett Sverige där samhällsklyftorna aldrig har varit större med minskade anslag till kommuner och landsting och minskade anslag till skola.

Men för Jane Chu, som har en gymnasieutbildning, återstår mest väntan för att se om hon i alla fall kan få ett jobb över sommaren.

– När man sitter där vid datorn och ska söka igenom platsbanken kan det kännas rätt hopplöst. Att vara arbetssökande är väldigt ensamt.