Debatt


Jonas Thornell • fil kand i psykologi
Fria Tidningen

Nej till full sysselsättning

Många människor drabbas av sjukdomstillstånd på grund av arbete och meningslösa sysselsättningsåtgärder, skriver Jonas Thornell, som menar att alla borde ges en ekonomisk grundtrygghet, oavsett om de har en anställning eller inte.

Då de flesta som inte förvärvsarbetar – orsaken kan vara arbetslöshet, ohälsa eller en personlig önskan att föra en annan livsstil – oftast konsumerar mindre och lever enklare, måste detta uppmuntras och ses som politiskt framsteg. Forskning och utveckling har då, genom innovativa tekniska lösningar uppenbarligen möjliggjort det faktum att ett färre antal män och kvinnor behöver arbeta.

Aktuell kunskap och forskningsresultat angående psykosocial hälsa borde vägleda fler politiker och makthavare att frångå det förlegade synsättet att arbete och sysselsättning ligger till grund för välfärden. Ofta är det precis tvärtom! Många människor drabbas av sjukdomstillstånd på grund av arbete och meningslösa sysselsättningsåtgärder – stressrelaterade åkommor och mer svårartade psykiatriska sjukdomstillstånd kan allt som oftast relateras till dålig sömn och brist på tid för personlig återhämtning. Att inte verka för ett samhällsklimat där ökad hänsyn tas till människors behov av sömn, vila och fritid är därför mot bättre vetande. Dessutom synnerligen kontraproduktivt då det gäller folkhälsa, sjukvårdsekonomi och olika slag av säkerhet i samhället.

Att skapa illusoriska framgångskoncept, som visar att arbetslöshetssiffrorna sjunker, till exempel genom att låta entreprenörer tjäna pengar på destruktiv arbetsmarknadspolitik (sysselsättning till varje pris) är fullkomligt förkastligt. Arbetsmarknadsspolitiken har sedan decennier skapat ett nytt klassamhälle. Handläggare på myndigheter – ofta med för uppgiften bristande kunskaper och kvalifikationer samt tveksam fallenhet för kundvård och ledarskap – blir positionerade som överordnade gentemot klientelet (pöbeln), vilka blir tvingade att rapportera till myndigheterna för att få sina pengar utbetalade.

I det nya alternativa välfärdssamhället – som alla politiker borde verka för – ska självklart alla människor, oavsett anställning eller inte, beredas en social och ekonomisk grundtrygghet. Något som inte alls är självklart i dag. Till exempel så har arbetslösa och sjuka sällan det försäkringsskydd som ofta regelmässigt följer med en anställning. Rättssytemet fungerar också mycket otillfredsställande för dessa grupper. När de verkligen skulle vara betjänta av kvalificerd juridisk expertis, då de blir felaktigt behandlade av myndigheterna, har de ofta inte råd.

För samhällsekonomin och ur hälsosynvinkel är det av synnerlig vikt att vi inte eftersträvar full sysselsättning. Ökad flexibilitet då det gäller deltidsarbete och möjligheter att frilansa skulle bättre matcha både marknad och miljö. Arbetslösa och sjuka skulle säkerligen också i större utsträckning själva kunna prova sin förmåga, utan inblandning av vare sig Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

En sådan politik skulle dessutom gagna folkhälsan genom att minska antalet stressrelaterade åkommor. Och billigare blir det också, eftersom personalstaberna på de kontrollerande myndigheterna – Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – skulle kunna minskas avsevärt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu