Inga skärpta miljömål i Doha | Fria.Nu
Fria Tidningen

Inga skärpta miljömål i Doha

FN:s klimatmöte i Doha slutade ett dygn senare än planerat – utan att deltagarna tagit några beslut om skärpta utsläppsminskningar. Miljögrupper är mycket kritiska till den kompromiss som mötet resulterade i.

– Detta är ett otroligt svagt avtal. Regeringarna kom hit utan att ha något mandat för att agera, säger Samantha Smith, vid Climate Action Network, en koalition bestående av fler än 700 ickestatliga organisationer.

Mötet i Doha slutade med att de deltagande länderna godkände en förlängning av Kyoto-protokollet från 2013 fram till 2020, utan att sätta upp några nya mål för att minska industriländernas utsläpp av växthusgaser. Det togs heller inga beslut om nya pengar till utvecklingsländerna för att hjälpa dessa att hantera klimatförändringarnas effekter, utan mötesdeltagarna kom enbart överens om att föra nya samtal om den frågan under nästa år.

Doha-mötet resulterade också i att deltagarna kom överens om att inleda två års förhandlingar för att skapa ett nytt klimatavtal som ska börja gälla år 2020.

– Det är omöjligt att få alla här inne att se glada ut…även jag är besviken, sade mötets ordförande Abdullah bin Hamad Al-Attiyah.

Men trots detta säger Al-Attiyah till IPS att kompromissen i Doha är att betrakta som "historisk".

Samantha Smith säger dock att besluten i Doha på inget sätt kommer att påverka den utveckling som innebär att världen är på väg mot en temperaturökning på fyra grader, och menar att alldeles för lite har gjorts för att hjälpa de fattiga länderna att hantera klimatförändringarna.

De rika länder har tidigare utlovat att till år 2020 årligen bidra med 100 miljarder dollar till en grön klimatfond, som ska hjälpa världens fattiga länder. För att överbrygga tiden fram till dess har utvecklingsländerna begärt ett bidrag på motsvarande sammanlagt 60 miljarder dollar till år 2015. I Doha kom man enbart överens om att diskutera den frågan vidare under kommande år.

Vid klimatmötet i Cancun 2010 kom deltagarna överens om att hitta metoder för att beräkna och minska de skador som klimatförändringarna förorsakar i form av extrema väderfenomen, men också genom mer långsamma processer som ökande havsnivåer. Utvecklingsländerna har krävt att en ny institution tillsätts liksom ett nytt ramverk för att hantera förluster och skador, något USA har motsatt sig. Kompromissen blev att en "ny mekanism" ska skapas under nästa år.

Förlängningen av Kyoto-protokollet från 2013 fram till 2020 ansågs som mycket viktig av utvecklingsländerna eftersom avtalet innehåller åtaganden för de länder som ingår. Dock är det bara EU-länderna och ett fåtal andra länder som ingår i detta avtal, vilka tillsammans står bakom endast tolv procent av världens utsläpp av växthusgaser.

Laura Lopez Baltodano är engagerad i den nicaraguanska miljöorganisationen Centro Humboldt Nicaragua. Enligt en färsk index från organisationen Germanwatch så är Nicaragua ett av de länder som drabbats absolut hårdast under de senaste 20 åren i fråga om antal förlorade liv och materiella skador.

Laura Lopez Baltodano säger sig efter Doha-mötet vara mycket besviken över FN:s klimatmöten.

– Det står helt klart att det är ländernas ekonomiska intressen som dominerar förhandlingarna.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ingen fred i sikte i Ogaden

Förväntningarna var stora i samband med att företrädare för den etiopiska regeringen och rebellerna i Ogadenprovinsen nyligen möttes för förhandlingar. Istället grusades förhoppningarna om ett snart slut på den konflikt som pågått i 18 års tid.

Fria Tidningen

Civil olydnad mot oljepipeline

I skuggan av orkanen Irene har en strid blossat upp kring Obama-administrationens energi- och klimatpolitk. Hundratals miljöaktivister kämpar mot en planerad oljepipeline som de beskriver som en katastrof för planeten.

Fria Tidningen

”Klimaträttvisa är vår generations viktigaste fråga”

Hon åkte till Köpenhamn för att manifestera för klimaträttvisa. Nu står hon åtalad för terrorbrott som hon inte begick. FRIA har pratat med Natasha Verco – en av de första att åtalas under de omstridda så kallade lymmellagarna som infördes inför klimattoppmötet.

Fria Tidningen

ANALYS: Industriländerna flyr sitt ansvar

Precis som på Bali 2007 har klimatmötet i Köpenhamn präglats av den djupa klyftan mellan Nord och Syd. Bakom en utdragen strid om procedurfrågor döljer sig industriländernas flykt från sitt historiska ansvar.

Fria Tidningen

Med eller utan avtal: Köpenhamn blir inte räddningen

Under klimatmötets slutskede turades världens statschefer om att omväxlande försöka uppbåda optimism och skylla det väntade misslyckandet på varandra. Samtidigt pekar utlovade utsläppsminskningar mot en temperaturhöjning på 3 grader.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu