Nätverket En köpfri dag startade i Vancouver, Kanada, på 90-talet under namnet Buy nothing day för att få folk att reflektera över sina konsumtionsvanor. Nätverket har efter det spridit sig över världen och En köpfri dag firas i dag i över 60 länder. I Europa och Sverige infaller dagen den sista lördagen i november varje år och går ut på att personer inte ska handla någonting alls på 24 timmar. Göran Hådén är talesperson för En köpfri dag i Sverige.

– Det är framförallt en dag för eftertanke om hur vi lever våra liv och för att påverka vårt köpbeteende resten av året.

Han upplever att medvetenheten och intresset för konsumtionsfrågor har ökat. Förra året deltog till exempel 11 000 svenskar i ett facebook-event för en köpfri månad. Förra året visade också detaljhandeln på den svagaste tillväxten på 15 år.

Enligt HUI Researchs prognos för i år kommer försäljningen i december öka med 1,5 procent jämfört med förra året. Svenskarna väntas handla för 66 miljarder kronor, ungefär 1 450 kronor mer per person än under en vanlig månad. Samtidigt visar en ny enkätundersökning som SBAB Bank har gjort att 27 procent tänker lägga mindre pengar på julklappar i år än förra året. Men många har redan börjat julhandla och inför helgen är det dessutom många som får sin lön, samma helg som En köpfri dag infaller.

– Det är lagt för att vara en rejäl utmaning. Men den bild jag har är att de som känner till dagen brukar umgås med vänner och göra annat istället för att gå ut och handla saker, säger Göran Hådén.

Han upplever också att intresset för att diskutera konsumtionsfrågor har ökat på politisk nivå och pekar bland annat på statsminister Fredrik Reinfeldts tal på Moderaternas partistämma förra året då han pratade om miljö och konsumtion. Under hösten har också två miljöpartister lämnat in en motion i riksdagen där de föreslår att införa en köpfri dag i veckan genom att begränsa affärernas öppettider med skärpt lagstiftning. Men till det är Göran Hådén skeptisk.

– Det är ett trubbigt verktyg, av samma anledning som En köpfri dag brukar kritiseras för. I huvudsak kommer folk nog bara lägga konsumtionen på en annan dag istället, fast under större stress. Och handeln på internet är ändå öppen dygnet runt.

Han tror istället på andra politiska lösningar, som att öka garantitiden på prylar så att företagen måste tillverka saker som håller längre och att arbeta för kortare arbetstid.

– Man kan också arbeta med reklambegränsningar. Till exempel genom reklamskatter och reglera hur och var reklam får föras fram. Det var en debatt i riksdagen nyligen om just när man får ha tv-reklam. Och det känns som att det finns ett stort folkligt stöd mot reklam och att allt fler har förstått att det inte är gratis utan att konsumenten får betala på andra sätt.

Handlar du aldrig själv något som du egentligen hade kunnat vara utan?

– Jo, jag är ju bara människa. Det händer men för det mesta undviker jag det. Jag har tagit fram sex frågor som man kan ställa sig själv inför ett inköp som är bra och som jag själv brukar använda mig av.

Läs också: Fler ger bort välgörenhet