Spanien: Statsskulden sväljer allt | Fria.Nu
Fria Tidningen

Spanien: Statsskulden sväljer allt

Nästa år kommer den spanska regeringen att lägga en av tre euro på avbetalningar av statsskulden – nästan lika mycket som den sammanlagda budgeten för regeringsdepartementen.

Budgetförslaget som presenterades av premiärminister Mariano Rajoys center-högerregering i torsdags visar att statsskulden kommer att fortsätta att plåga en befolkning som redan drabbats hårt av neddragningar inom den offentliga sektorn, bland annat inom utbildning och sjukvård.

Nästa år kommer räntebetalningarna att öka med 9,7 miljarder euro, (motsvarande 80 miljarder kronor), till 38,6 miljarder euro, (motsvarande 330 miljarder kronor) – och vara nästan 34 procent högre än årets statsutgifter. Avbetalningarna är nästan lika stora som den sammanlagda budgeten på 51 miljarder euro för regeringsdepartementen.

De drastiska åtstramningsåtgärder som antagits de senaste månaderna har inte kunnat svara mot de skyhöga lånekostnaderna på internationella kapitalmarknader. År 2007 utgjorde Spaniens statsskuld 35,5 procent av BNP, i år är den 75,9 procent och 2013 kommer den vara över 80 procent av BNP enligt den spanska regeringens prognoser.

Mot den bakgrunden är frågan vad som kommer att skäras ned härnäst när trojkan EU-kommissionen, Internationella valutafonden och den europeiska centralbanken kräver ytterligare åtstramningar för att vara beredda att betala ut fler nödlån. Frågan är också hur det skulle påverka det spanska folket vars levnadsvillkor redan har försämrats.

Enligt den spanska regeringens prognoser kommer landets BNP att minska med 0,5 procent och arbetslösheten kommer att ligga kvar på 24 procent – den högsta i Europa. Internationella valutafonden förutspår dock en BNP-minskning på 1,2 procent, och om det stämmer kommer det krävas ytterligare nedskärningar i budgeten.

Enligt Alberto Garzón, ekonom som tillhör oppositionspartiet Förenade vänstern, har den nuvarande situationen i Spanien många likheter med situationen i Latinamerika på 1980- och 1990-talen, en period som präglades av hög skuldsättning, som visade på svagheter i ekonomierna och ledde dem blint att följa strukturanpassningsprogram och genomföra privatiseringar och avregleringar med negativa sociala konsekvenser.

– Den nyliberala politiken var framgångsrik på 1980-talet och ledde till nedmonteringar av den sociala välfärden vilket skapade orättvisor, säger Pablo Iglesias, professor i statsvetenskap vid Universidad Complutense i Madrid.

Han säger att samma sak nu upprepas i länder i Europa.

Det senaste året har regeringen skurit ned på viktiga områden som utbildning och sjukvård, bland annat genom att neka papperslösa rätt till offentlig sjukvård och tvinga patienter att betala för läkemedel som tidigare erbjöds gratis.

I juli meddelade premiärminister Rajoy att pensionerna var det sista han skulle röra. Regeringen har nu meddelat att pensionerna kommer att höjas med en procent, samtidigt som levnadsomkostnaderna ökade med tre procent i september. Men om regeringen beslutar att frysa pensionerna nästa år kommer konsekvenserna bli stora för det spanska samhället. Med skyhög arbetslöshet och nedskärningar i arbetslöshetsersättningar är far- och morföräldrars pensioner avgörande för många familjers försörjning.

Vid en promenad längs med gatorna i Madrid ser man hur situationen förvärrats – allt fler människor letar bland soporna på jakt efter mat. Den 18 september demonstrerade tiotusentals människor utanför kongressbyggnaden. Polisen använde gummikulor och batonger för att skingra folkmassan och 35 demonstranter greps.

Sociala rörelser och vänstern i Spanien har nu krävt en folkomröstning för att sätta en gräns för skuldavbetalningar och budgetnedskärningar.

Annons

Rekommenderade artiklar

Turkiet öppnar för marktrupp till Syrien

Det turkiska parlamentet har gett klartecken för militära insatser i Syrien efter onsdagens granatbeskjutning över gränsen. Samtidigt trappas de blodiga striderna mellan rebeller och regeringsstyrkor i norra Syrien upp.

Fria Tidningen

Protester mot regeringen i Haiti

Tusentals haitier från olika politiska läger demonstrerade i söndags mot president Michel Martelly. Missnöjet växer med stigande priser och regeringens oförmåga att skapa nya bostäder åt jordbävningskatastrofens offer.

Fria Tidningen

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu