Hur som helst kan det militärpolitiska komplexet – trodde jag hade slutat med att använda det begreppet men nu ploppar det upp igen – andas ut. Det finns en betryggande majoritet i riksdagen som vill bygga nya jakt-attack-och stridsplan. Socialdemokraternas ledarstab och alliansens trupper kan hand i hand vända sina ansikten mot kosmos för att tacka makterna för varje krig som gör det möjligt att motivera investeringar som kan skapa sysselsättning till människorna.

Det bästa vore förstås ett litet mer rejält krig någonstans så att vi kan få i gång tillväxten ordentligt. Städer som bara ligger där de ligger genererar inte tillstymmelse så mycket tillväxt som städer som ska byggas upp från början.

Det finurliga med den rosenblå satsningen på i runda slängar 90 miljarder kronor på några nya JAS-plan är att man kan slå rosenblå dunster i väljarna genom att med solskensleenden förklara att det i stort sett bara kostar 200 miljoner kronor per år. Och utan att resten av det militära försvaret ska drabbas av neddragningar. Det är fin matematik. Sim¿salabim. Kapten Björklund myser.

Nu har jag i och för sig inte något emot att övriga delar av det militära krackelerar, men det är dumt att det gör det på grund av investeringar i något så idiotiskt som nya jakt- attack- och stridsplan.

Men vi behöver dessa, berättas det. För det ser ut att hetta till i trakterna kring Nordpolen när isen smälter och ryssar, norrmän och annat löst folk kan börja slåss om oljan som man ska pumpa upp för att öka utsläpp av både pengar och koldioxid. Men det som De rosenblå inte berättar är vad JAS-plan i Sverige har med den saken att göra. De rosenblå utgår från att man ska slippa motivera på grund av att menigheten inte vill riskera att känna sig lite dum om man ställer en så okunnig fråga. Men frågan är inte dum. Inte okunnig heller. Vad i helvete har nya JAS-plan med eventuella konflikter vid Nordpolen att göra?

Det andra tunga argument som framförs är att Östersjön är ett maktpolitiskt viktigt hav. Vid en eventuell finanskrasch (hoppsan, där kom den!) kan oron sprida sig till våra trakter. Som om inte ryssarna hade annat för sig vid en finanskrasch än att lägga beslag på Gotland eller skicka tiotusen soldater för att inta Säffle.

Den rosenblå alliansen behöver upplysas om att länder intas på andra sätt än genom militär intervention i dag. De köps upp. Det kalls nyliberalism, privatiseringar och globaliserad kapitalism och uppskattas av såväl tillförordnad regering som ledande män inom socialdemokratin. Det ska stimulera tillväxten, berättas det. Ungefär som ett litet nätt krig.

Men, ska vi nu vara riktigt äckligt ärliga, så är det så att vi upprätthållit åtminstone de senaste tio årens tillväxt med hjälp av lånade pengar. När lånen förfaller så löser vi dem genom att ta nya lån. Sedan år 2000 har den globala skulden ökat från knappt 80 000 miljarder dollar till nästan 160 000 miljarder dollar. Och det intressanta är att det ska betalas tillbaka med ränta. Som någon – som inte är du – tjänar på. Hade hin håle existerat hade han suttit och myst över en cognac.

Han skulle garnera med ett litet drinkparaply om han hört att De rosenblå tänker satsa 90 miljarder på nya JAS-plan istället för på klimatinvesteringar. Och leende ropat till Bush, bin Laden och ett antal schlagersångare: ”Helvete, snart kan vi flytta upp.”