Fördjupning


Vilhelm Stokstad
Fria Tidningen

På flykt från Tibet – en vardag i ovisshet

I en värld där ingen vill trampa stormakten Kina på tårna blir situationen svår för de flyktingar som lyckats lämna landet. Dawa Tsering kom till Sverige från Tibet för fem år sedan. Han har fått ett beslut om utvisning men har ännu inte kunnat utvisas eftersom ingen vill erkänna honom som tibetan.

När Dawa Tsering fick höra ett rykte om att kinesiska myndigheter var hans lilla regim-kritiska motståndsgrupp på spåren tog han ett svårt beslut. Han bestämde sig för att lämna sin familj och resa den långa och farliga vägen från sin hemby i Tibet till Kathmandu i Nepal. Men Nepal har nära band med Kina och ett politiskt klimat som oftare än sällan är tufft för tibetanska flyktingar, som har svårt att få officiell flyktingstatus.

Efter sex månader lyckas Dawa få ihop tillräckligt med pengar för att kunna ta sig vidare från Nepal. Han har inte hört om Sverige tidigare, men efter en omständlig väg genom Italien, Österrike och Tyskland blir det slutligen här han landar.

Dawa får avslag på sin ansökan om politisk asyl. Han kan inte styrka sin identitet, och enligt domstolen har de uppgifter han vid olika tillfällen har lämnat skiljt sig åt. Det dokument han har haft med sig från Tibet har han fått genom att muta en kinesisk tjänsteman och dess födelsedatum överensstämmer inte med hans verkliga. Detta försöker han berätta under förhören, men vid flera tillfällen finns ingen tolk närvarande.

– Jag sa när jag var född, men att om de vill att jag ska vara född det datum som står på pappret så visst, säger Dawa.

Detta tolkas som att han uppger olika uppgifter och att de inte kan lita på hans historia om motståndsgruppen och risken med att återvända. Därför nekas han asyl och får beskedet att han ska utvisas.

Det är ytterst ovanligt och väldigt svårt för tibetaner att få ett pass från Kina. I ett brev från svenska ambassaden i Peking skriver deras migrationsexpert: ”De flesta människorättsaktivister och regimkritiska personer i Kina har antingen fråntagits sina passhandlingar eller har aldrig getts några.”

Dawa får panik när han får beskedet om att han ska utvisas och flyr till Norge. Där hänvisas han tillbaka till Sverige och här blir han satt i häkte för att han flytt. Han utvisas dock inte utan flyttas bara runt mellan olika häkten. Det blir en stor psykisk press att aldrig veta vart han ska härnäst. Han är ständigt orolig för att de ska hitta hans familj i Tibet och att de ska straffas på grund av hans agerande. Efter flera månader släpps han. 

Eftersom Dawa ska utvisas så får han inget arbetstillstånd och han får inte gå på SFI, Svenska för invandrare, eller någon annan utbildning.

– Det känns som frihet, jag får säga vad jag vill och så, men på ett sätt känns det också som att jag inte räknas som människa. Frihet är att kunna jobba, ta en paus och prata med vänner, det här är inte riktig frihet, det är som att leva i mörker. Man har ingenting. 

”Det här är inte riktig frihet – det är som att leva i mörker”
FOTO: VILHELM STOKSTAD

 

Han får 61 kronor om dagen av Migrationsverket att leva på, dagarna går långsamt och han spenderar den mesta vakna tiden framför tv:n eller datorn hos en nära vän där han får bo.

– Jag vill verkligen studera, men får inte, och jag får inget arbetstillstånd, jag sitter bara hemma och har inget att göra, suckar han.

Han väntar ständigt på att polisen ska komma och hämta honom. Men polisen kommer inte. Efter en tid får han dock en kallelse, polisen vill ta med honom till ­kinesiska ambassaden för att få hjälp med att identifiera honom. Dawa blir återigen livrädd – om Kina kan få tag i hans identitet kan de kanske spåra hans familj i Tibet. Han går ändå med på polisens krav, men ber att få vara maskerad. Det spelar ingen roll, säger polisen, de har redan skickat en bild på honom till ambassaden.

Svenska ambassaden i Peking avslutar sitt brev med: ”Det är inte tillrådligt att till kinesiska myndigheter ställa en förfrågan om medborgarskap då det skulle vara nödvändigt att samtidigt lämna ut personuppgifter. Detta skulle utsätta berörd person och dennas familj för betydande risker.”

Dawas förhör hos kinesiska ambassaden känns som en mardröm, han jämför pressen han utsattes för med att vara under pistolhot. Trots språktest som utan tvekan visar att han är tibetan vill den kinesiska tjänstemannen varken erkänna honom som tibetan eller som kines. Han försöker få det att låta som om Dawa är nepales, eftersom Nepal var det första land han kom till från Tibet. Men Nepal vill inte ta emot någon som inte är medborgare. Dawa känner sig kränkt.

– Jag är inte nepales, jag är inte kines, jag är född i Tibet, jag är tibetan, säger han. 

Den 28 augusti har det gått fyra år sedan Dawa fick beslutet om utvisning. Om polisen inte verkställt utvisningen till dess så blir beslutet ogiltigt och Dawa kan söka asyl på nytt. Om Migrationsverket den här gången tar hänsyn till svenska ambassaden i Pekings rekommendationer återstår att se. Den kommande processen kommer ändå vara svår för Dawa och han hoppas att den inte blir lika utdragen som den han redan gått igenom.

– Jag klarar inte fyra år till, säger han.

Eftersom han fortfarande inte kan identifiera sig så kan han inte få arbetstillstånd den här gången heller. Dawa längtar efter att få jobba, hans dröm är att starta en liten tibetansk restaurang i Stockholm. 

 


En paus på en väns balkong. Tibetanska böneflaggor påminner om hemlandet och familjen. FOTO: VILHELM STOKSTAD


Det långa sysslolösa dagarna går långsamt. Dawa Tsering får varken jobba eller plugga. FOTO: VILHELM STOKSTAD


Möte hos advokaten på Rådgivningsbyrån, som hjälper flyktingar juridiskt. FOTO: VILHELM STOKSTAD


Självvållade brännmärken från cigaretter. Dawa har flera gånger talat om att bränna sig. FOTO: VILHELM STOKSTAD


Dalai Lamas födelsedag samlar många besökare till Kungsträdgården för att fira. FOTO: VILHELM STOKSTAD

 

 

Läget i Tibet

  • Tibet lyder under det kinesiska kommunistpartiet sedan invasionen 1950. År 1959 skedde ett tibetanskt uppror mot det kinesiska styret som slogs ner av Kina och Tibets statsledning, och ledaren Dalai Lama tvingades fly till Indien, där han fortfarande befinner sig i exil. 
  • År 2008 restes stora protester och demonstrationer i staden Lhasa som spreds utanför den så kallade autonoma regionen Tibet, mot regeringens politik i regionen och med krav på att fängslade munkar skulle friges. Protesterna slogs än en gång ner av den kinesiska regeringen och drygt 4 434 personer fängslades, varav många av de som sedan frigivits har vittnat om att de utsatts för tortyr. 
  • Mänskliga rättighetsorganisationer fortsätter rapportera om allvarliga kränkningar mot mänskliga och demokratiska rättigheter i regionen. Källa: Amnesty

Annons

Rekommenderade artiklar

De tvingas att jobba svart

Om du kommer från ett land utan fungerande stat eller med en regim som inte vill erkänna dig blir det problem om du söker hjälp i Sverige. Tenzin och Prashant kan omöjligt klara sig på Migrationsverkets ersättning om 71 kronor per dag, vilket tvingar dem till att arbeta svart.

Fria Tidningen

”Sakta försvinner allt om oss”

I en tegelvilla i södra Malmö sitter Mustafa Haider nersjunken i en svart läderfåtölj. På hans mobilskärm skymtar nyheten om en ung flicka som hittats på en sophög, död sedan tre dagar tillbaka.

– Sådant händer hazarer varje dag, säger han.

Skånes Fria

”Vi ansågs vara lågt begåvade”

Under uppväxten i en renskötarfamilj utanför Gällivare fick Majvor Massa Eriksson veta att ”storsvensken” var lite tokig. Ändå försökte föräldrarna ständigt vara dem till lags. Än i dag får det henne att blixtra till av ilska.

Skånes Fria

© 2014 Fria.Nu