Fria Tidningen grundades 2009 och är en rikstäckande systertidning till Stockholms Fria Tidning, som grundades av ett mediekooperativ våren 2001. Bevakningsområdena är miljöfrågor, djurrätt, jämställdhetsfrågor, ekonomiska förhållanden, fredsfrågor, mångkultur, demokrati- och frihetsfrågor, globala och lokala fördelningsfrågor.

– Dels startade vi tidningen för att det allmänt behövdes en större mångfald inom media där det blir färre och färre aktörer, och dels för att bevakningen av våra fokusämnen var bristfällig. Dels var bevakningen liten, och när den väl fanns, var den ganska dålig. Det behövdes ett alternativ på mediemarknaden, säger Lennart Fernström, medgrundare till tidningarna, inledarredaktör på Fria Tidningen och vd för Fria Tidningar ekonomisk förening. Anledningen att grundarna valde att äga tidningen tillsammans var flera.

– Rent ideologiskt är det sunt att de som jobbar på ett företag äger det, och det är också ett sätt att skapa oberoende media.

I början, både innan och direkt efter starten, arbetade många ideellt med projektet och gick in med sin tid i stället för med kapital.

Lennart Fermström upplever att behovet av oberoende media har ökat jämfört med för drygt tio år sedan.

– Ägarkoncentrationen har ju bara ökat och många av våra fokusfrågor har blivit ännu mer angelägna. Sedan kan man säga att till exempel miljöfrågan blivit mer och mer bevakad, men ganska dåligt bevakad samtidigt som den blivit mer aktuell.

Fria Tidningar har ännu inte kommit med i den stora samhällsdebatten, som till stor del sker i annan media, utan verkar lite vid sidan av den.

– Jag tror att vi har jobbat för lite på det, det är väl en sak, säger Lennart Fernström. Och sedan är det väl i svensk media ganska mycket samma människor som valsar runt, lite så där ankdammsaktigt. Jag vet inte om vi ligger för mycket utanför eller inte. Min känsla är att folk som jobbar på Fria Tidningar inte finns i journalistkretsar som andra i annan media gör. Jag tycker att det är en brist, men att det också finns en styrka i att inte bli en del av det. Vi gör förhoppningsvis vår egen grej och gör inte samma saker som alla andra. Samtidigt så vill vi ju bidra till en större mångfald och se till att de här frågorna får större utrymme. Då kan man säga att det är ett misslyckande att inte nå ut mer i debatten.

De prioriterade målen framöver är att få igång en utgivning av Fria Tidningen fem dagar i veckan, och att säkra att nystartade Skånes Fria Tidning får tillräckligt med prenumeranter för att den ska överleva.

Taz-samarbetet är kanske mer idémässigt än ekonomiskt för Fria Tidningar.

– Jag tror att det viktigaste vi kan få ut av det är inspiration och utbyte och att vi lär oss av varandra. Sedan kan det förhoppningsvis även leda till ett praktiskt utbyte, med redaktionellt material, eller utveckling av gemensam webbsida, säger Lennart Fernström.