Fria Tidningen

Noll procent arbetslöshet – ”en katastrof för ekonomin”

Beslutet att inte subventionera ny kärnkraft med skattepengar ligger fast, även om det innebär att inga nya aggregat byggs. Det säger Elisabeth Svantesson, moderat ledamot av riksdagens finansutskott, till Fria Tidningen. Men att andelen svenskar som har ett arbete sjunker anser hon inte att regeringen kan lastas för.

Nya Moderaterna har varit något av en success-story. Med hjälp av det gamla socialdemokratiska begreppet ”arbetslinjen” och löften om fler jobb har väljarna förmåtts acceptera försämringar för sjuka och arbetslösa och Moderaterna har kunnat konkurrera med Socialdemokraterna om att vara Sveriges största parti. Men hur har det gått i praktiken? Fria Tidningen sätter luppen på Elisabeth Svantesson, moderat ledamot i finansutskottet.

Antalet jobb har ökat, men det har även befolkningen. Det samhällsekonomiskt mest relevanta måttet är sysselsättningsgraden – andelen av befolkningen som har arbete – och den är något lägre i dag än vid regeringsskiftet 2006. Moderater skyller gärna nedgången på gamla S-regeringar och konjunkturen, men har den egna politiken inget ansvar för nedgången?

– Det är trots allt inte oviktigt att antalet sysselsatta har ökat med 200 000 personer under den här tiden. En växande befolkning leder inte automatiskt till fler i arbete, titta exempelvis på Danmark där antalet innevånare blivit fler men antalet i arbete har blivit färre.

– Sen har vi gått igenom en fruktansvärt tuff kris, och Sverige har klarat sig bättre än de flesta andra. Det betyder inte att jag är nöjd, antalet långtidsarbetslösa och ungdomar utan arbete är på tok för många, men jag är övertygad om att utan de strukturåtgärder för att öka arbetskraftsutbudet som vi genomfört skulle sysselsättningsgraden ha varit betydligt lägre i dag.

Alliansens enda jobbsatsning i senaste budgeten är sänkningen av restaurangmomsen. Den bedömdes först ge 3 500 jobb, men i dag vill man inte ange någon siffra. Momssänkningen beräknas kosta 5,4 miljarder kronor. För de pengarna kunde man ha anställt 12 000 lärare eller sjuksköterskor. Varför är sisådär 3 500 restauranganställda viktigare än mer personal i skola och omsorg?

– Jag tror så här, vi behöver fler högutbildade med high-techjobb i Sverige. Men det finns också många människor som inte har högre utbildning och som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det gäller inte minst ungdomar och utlandsfödda. Då är det viktigt att vi också har en servicesektor som växer.

– Därför är det viktigt att vi stimulerar också tjänstesektorn, det finns inte bättre eller sämre jobb. Det har vi tidigare gjort med ROT och RUT, och det gav fler jobb än de första prognoserna visade. Hur det blir med restaurangmomsen vet vi ännu inte.

Moderaterna lyfter fram full sysselsättning som mål för politiken, alla som vill arbeta ska ha arbete. Samtidigt arbetar finansdepartementet med sex procent som en gräns som arbetslösheten inte kan understiga utan att inflationen stiger, vilket inte accepteras. Ekonomerna kallar det NAIRU-mått. Är inte detta att ha dubbel bokföring i sysselsättningspolitiken?

– Anders Borg har sagt att han tror att jämviktsarbetslösheten kommer att ligga på fem procent framöver. Riksbanken däremot har ansett att den ligger på sex procent. Om vi ser på arbetslösheten i dag så är den otroligt låg i vissa grupper, främst bland inrikesfödda medelålders personer. Bland utrikesfödda ungdomar däremot är den mycket högre, vi måste jobba hårt för att få upp sysselsättningen där.

– Men vi kommer ju aldrig att komma ned till noll i arbetslöshet, det vore en katastrof för ekonomin. Det måste hela tiden finnas lediga jobb och människor som byter arbete på arbetsmarknaden. Och sedan 90-talskrisen har jämviktsarbetslösheten hamnat högre än tidigare, jag tycker inte att det är dubbel bokföring att konstatera detta. Vi vill att alla som kan jobba ska göra det, men det förutsätter en lägre jämviktsarbetslöshet och det är ju inte säkert att vi kan uppnå det.

Alliansens sänkning av ersättningen till a-kassan har diskuterats mycket, medan de ökade skillnaderna i avgifter kommit i skymundan. I dag kan en högavlönad akademiker betala 80 kronor i månaden, medan en städare, en butiksanställd eller en metallarbetare kan betala upp till 450 kronor. Vad var fel med en solidariskt finansierad a-kassa, varför ska de med störst risk för arbetslöshet straffas med mångdubbelt högre avgifter?

– Det är ju en fråga om risk och riskpremie, att man i branscher med hög arbetslöshet tar hänsyn till detta också i löneförhandlingarna. Jag kan förstå att man kan uppleva detta som en orättvisa, även om jag tror att det också haft effekt i lönebildningen. Om löneökningarna drar iväg så påverkar det arbetslösheten.

– Sen är det ett problem att kopplingen inte alltid är klockren, varje bransch har inte sin egen a-kassa utan en a-kassa kan omfatta flera olika grupper. Där haltar reformen, även om jag tycker det finns en rimlighet i kopplingen risk och avgift.

Den liberal-konservativa regeringen i Storbritannien vill överta mycket i det svenska friskolesystemet, med ett viktigt undantag. Friskolor ska inte få göra vinst eftersom det skulle bidra till ökade sociala klyftor. Och så resonerar även andra borgerliga partier runt om i Europa. Inget annat EU-land har gått så långt som Sverige på detta område. Vilka fördelar med vinst inom skola och vård är det som ni insett men andra har missat?

– Man kan säkert välja olika modeller för detta. Vi anser att det viktiga är kvaliteten. Det behövs betydligt tuffare kontroller av kvaliteten i både kommunala och privata verksamheter inom vård och skola. Då går det inte att plocka ut orimliga vinster. Där tror jag vi har en läxa att lära. Men det är inte fel att Peab gör vinst när de bygger ett sjukhus eller att en målarfirma som målar en skola gör det, och inte heller att företag som driver ett sjukhus eller en skola ger vinst.

Den energiuppgörelse som alliansen gjort öppnar för byggande av nya kärnkraftverk, men i så fall utan statligt stöd. Nu har ett par år gått och det verkar som de privata företagen inte är beredda att ta de risker som nya aggregat skulle innebära, vilket fått en del kärnkraftsvänner att ändå vilja glänta på dörren till statligt stöd. Kan du garantera att det inte blir några skattepengar till ny kärnkraft även om det innebär att det inte blir några nya aggregat?

– Jag kan ju inte garantera något, men det var en viktig överenskommelse som det för oss moderater är viktigt att hålla fast vid. Som du säger innebär uppgörelsen att om privata intressenter vill ersätta gamla aggregat med nya så får de göra det, men utan statligt stöd. Det finns ingen anledning att frångå detta. Man sluter inte en överenskommelse ena dagen för att frångå den nästa.

Sverige hade under sitt EU-ordförandeskap en hög profil i klimatfrågor och ledde EU:s arbete under klimattoppmötet i Köpenhamn. När Danmark nu under sitt ordförandeskap försöker konkretisera EU:s linje och få igenom bindande åtaganden om energibesparingar går Sverige emot detta med hänvisning till våra elintensiva gruvor och stålverk. Men om alla ständigt hänvisar till kortsiktiga ekonomiska skäl att inte minska energikonsumtionen hur ska klimathotet då kunna mötas effektivt?

– Jag menar att det smartaste sättet att möta klimathotet är att minimera koldioxidutsläppen. Sverige har också mycket ambitiösa klimatmål och med tanke på vår stora industrisektor har vi relativt låga utsläpp. Skulle Danmark få igenom sina krav på energibesparingar skulle det innebära en snabbavveckling av delar av den svenska industrin. Vi skulle i framtiden bli tvungna att köpa exempelvis stål från länder som använder mycket fossila bränslen i produktionsprocessen. Det tror jag är fel väg att gå.

Rädda Barnen presenterade nyligen en rapport som visar att barnfattigdomen ökar i Sverige, vart åttonde barn lever i fattigdom enligt SCB:s definition och andelen ökar. Vilket ansvar har regeringen för den utvecklingen?

– De siffror som presenterades var från 2009, några senare finns ännu inte. Tidigare har ju barnfattigdomen minskat under en följd av år, men att den ökar igen i en kris av det slag vi hade då är inte förvånande. Det här är inte medelsvensson-familjer som blir fattigare utan till mycket stor del är det utlandsfödda barn. Det gör det naturligtvis inte till ett mindre problem, men det påverkar vad vi kan göra åt det. Vi måste arbeta ännu hårdare för att hitta verktyg för människor i utanförskap att komma in på arbetsmarknaden.

– Sen behövs också andra åtgärder, vi har bland annat höjt bostadstilläggen för ensamstående med barn. Jag tror också att kommunerna kan göra mycket. De bör se över sina avgifter för musikskola, idrottsaktiviteter och annat så att alla barn får tillgång till detta oavsett om föräldrarna har stor eller liten plånbok.

Fakta: 

<h2>Läs fler artiklar i <a href="http://www.fria.nu/tema/luppenpa">Luppen på-serien</a>.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sverigedemokraterna: Vi är inget högerparti

Luppen på

Klimathotet överdrivs och stödet till vindkraften bör minskas. Satsa istället på nya kärnkraftverk. Det menar Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Sven-Olof Sällström. Och trots rollen som stödparti för alliansregeringen förnekar han bestämt att SD är ett högerparti.

Fria Tidningen

C – hemvisten för kärnkraftsmotstånd

Om en väljare frågar vilket parti man ska lägga sin röst på för att stoppa kärnkraften är svaret Centerpartiet. Det säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Per Åsling. Det trots att partiet har godkänt att gamla reaktorer kan ersättas med nya. Fria Tidningens serie Luppen på, där frilansjournalisten Anders Nordström försöker reda ut partiernas politiska ställningstaganden, är tillbaka.

Fria Tidningen

S ”blåögda” om vinstdrivande företag i vård och skola

Socialdemokraterna var blåögda när den offentliga sektorn öppnades för privata, vinstdrivna företag. Nu kan lagstiftning om "non-profit" för företag i välfärdssektorn bli nödvändigt. Det säger Anders Ygeman, S-riksdagsman från Stockholm, till Fria Tidningen. Men något löfte om att partiet inte skriver under en energiuppgörelse som innebär ny kärnkraft vill han inte ge.

Fria Tidningen

Sjöstedt lovar inget överflöd

Klimatsatsningar, rättvis fördelning och skattemiljarder till sänkt arbetstid. Men inga löften om ökad privat konsumtion. Nye vänsterledaren Jonas Sjöstedt ger de gröna frågorna ökad tyngd i sitt partis politik. Och om Socialdemokraterna gör upp med alliansen om nya kärnkraftverk blir det ingen rödgrön regering, varnar han.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu