Fria Tidningen

S ”blåögda” om vinstdrivande företag i vård och skola

Socialdemokraterna var blåögda när den offentliga sektorn öppnades för privata, vinstdrivna företag. Nu kan lagstiftning om "non-profit" för företag i välfärdssektorn bli nödvändigt. Det säger Anders Ygeman, S-riksdagsman från Stockholm, till Fria Tidningen. Men något löfte om att partiet inte skriver under en energiuppgörelse som innebär ny kärnkraft vill han inte ge.

Luppen på: Anders Ygeman

För många svenska socialdemokrater symboliserar Tony Blair och hans New Labour en högervridning av socialdemokratisk politik i Europa som många ogillar.

Det är en delvis riktig beskrivning, exempelvis i utrikespolitiken. Men när det gäller att öppna upp vård och skola för privata företag är det istället svensk socialdemokrati som intar en ytterkantsposition.

 

Vad är förklaringen till att svensk socialdemokrati gått längre i liberal riktning än alla andra socialdemokratiska partier i Europa när det gäller privatiseringar av offentlig verksamhet?

– Det finns många samverkande faktorer bakom detta, men grundläggande tror jag var en frustration över att effektiviteten i den offentliga sektorn var för låg. Den legendariska socialministern Gustav Möller sa en gång att varje skattekrona som missanvänds är en stöld från folket, och det fanns nog en frustration över att vi inte fick ut mer för skattepengarna.

– Detta förstärktes också av vårt samarbete med Miljöpartiet, som ju var väldigt pådrivande när det gällde den fria etableringsrätten för privata skolor och deras möjlighet att ta ut vinst. Sen har det hela förts vidare av borgerliga kommunalpolitiker och lett fram till de extrema konsekvenser som vi sett på senare tid.

 

Socialdemokratin har aldrig principiellt försvarat att företag inom skattefinansierad skola och omsorg ska vara vinstdrivna. Istället sägs att vinstförbud skulle vara för tekniskt komplicerat och kan kringgås. Men i övriga Norden finns sådana förbud. Varför är det så tekniskt svårt att hindra vinstdrivna skolor och vårdföretag i Sverige när det går i andra länder?

– Problemet är ju uttag av vinst, att en privat eller offentlig verksamhet går med överskott är inget problem. Tvärtom kan det underlätta att klara tillfälliga vågdalar eller att köpa in nya leksaker eller skolböcker. Men när det går som på mina barns dagis, att ägaren köper det för hundra tusen, plockar ut fem miljoner i vinst första året samtidigt som mjölken försvinner för barnen så är det fullständigt oacceptabelt.

– Vi öppnade för alternativa driftsformer för att få ökad effektivitet och alternativ pedagogik, men var nog blåögda för vad det skulle innebära att vinstmaximerande företag kom in i verksamheten. När vi nu ser hur det gått måste vi ha ett öppet sinne för vad som behöver göras. Hårda kvalitetskrav är ett sätt, men det finns begränsningar för hur långt man kan nå den vägen. Lagstiftning om en non-profit princip är ett annat. Vi har redan föreslagit att kommunerna ska kunna ställa sådana krav. Och vi tittar också på regelverken i övriga nordiska länder.

 

I dagsläget vill Socialdemokraterna inte ha en ny folkomröstning om euron. Samtidigt är partiets principiella hållning fortfarande att euron bör införas, men inte än. Finns det i ljuset av krisen i Europa anledning att se över denna positiva grundhållning till euron?

– Jag tillhörde dem som röstade nej till euron, men jag måste säga att vad som sker är värre än mina värsta farhågor. Euron var feltänkt. Men vi har många problem i Sverige att ta tag i, och Socialdemokraterna har en del egna problem att ta tag i, och jag ser ingen omedelbar orsak för oss att prioritera en omprövning av kongressbeslutet om euron. Frågan är trots allt avgjord i en folkomröstning.

 

Den finanspakt som EU antagit har nobelpristagaren Joseph Stieglitz kallat en ”självmordspakt” eftersom den innebär en åtstramningspolitik som förvärrar krisen och den nya franske presidenten Francois Hollande har fört fram liknande kritik. Men svensk socialdemokrati gjorde gemensam sak med alliansregeringen och stödde pakten. Varför?

– Vi såg den som ett sätt att få ordning på Europas finanser. Men hela den spännvidd i synen på pakten som du pekar på finns ju också inom socialdemokratin så det var en stor diskussion innan vi kom fram till vårt ställningstagande. Samtidigt tror jag att pakten då var en viktig signal för att stötta upp det finansiella systemet, vilket kanske var en förutsättning för att man nu kan börja prata i lite mer expansiva termer.

 

Socialdemokraterna har sedan folkomröstningen 1981 motsatt sig byggandet av nya kärnkraftverk, men idag finns tvivel på om detta fortfarande gäller. Man eftersträvar en energiuppgörelse med regeringen och partiledaren har tidigare förespråkat fler aggregat. Kan en väljare som motsätter sig ny kärnkraft tryggt rösta på Socialdemokraterna i valet 2014?

– Socialdemokraterna vill avveckla kärnkraften och ersätta den med förnyelsebar energi och energieffektivisering, om det råder ingen tvekan. Sen är det klart att ska man nå en energiuppgörelse som håller i kanske 40 år så måste alla ge upp något. Jag har personligen väldigt svårt att se att vi skulle säga ja till fler kärnkraftverk, men ska man försöka nå en uppgörelse så ska man vara väldigt noga med att sköta förhandlingarna vid förhandlingsbordet och inte i intervjuer.

 

Den socialdemokratiska programkommissionen menar att partiet måste utveckla ett ”socialt, ekonomiskt och ekologiskt politiskt hållbart svar” på klimatkrisen och att det inte längre räcker att ”pliktskyldigast nämna något om det gröna i slutet” på de politiska talen. Men i förslaget till vårbudget märks inte den ansatsen. Varför än en gång denna ”pliktskyldiga” behandling av klimatfrågan?

– Jag tycker programkommissionen har fel. Vi har ibland varit lite dåliga på att ta miljödebatten, men under den senaste socialdemokratiska regeringen minskade utsläppen av växthusgaser med 10 procent samtidigt som ekonomin växte med 40 procent. Vi stämplade ut oljeeldning som värmekälla ur alla landets fastigheter, började omställningen av fordonssektorn och antog mycket ambitiösa klimatmål.

– Det är riktigt att budgetförslaget fokuserar på jobb och utbildning, men jag tycker mer generellt att vi varit hyfsat bra på att koppla ihop jobb och miljö genom investeringsprogram som främjar både klimat och sysselsättning. Däremot har vi varit sämre på att koppla ihop klimat med ett jämlikhetsperspektiv.

– De flesta väljare tror nog att klimatpolitiken gör det dyrare för dem att värma sitt hus och resa och att det blir tuffast för dem med små marginaler. I själva verket är det tvärt om. Får vi exempelvis en peak-oil och stigande oljepriser och inte har ställt om fordonsparken till andra drivmedel drabbar det dem med små marginaler hårdast.

 

Äldre socialdemokrater talar fortfarande lyriskt om hur Olof Palme inför valet 1982 reste landet runt och pedagogiskt förklarade att om man med investeringar ökade efterfrågan i ekonomin så skulle effekterna spridas som ringar på vattnet och till slut skulle folk köpa nya gardiner och då skulle Ludvig Svenssons gardinfabrik i Kinna behöva nyanställa. Tankegångar som bygger på den engelske ekonomen Keynes idéer och sedan 30-talskrisen varit en viktig del i socialdemokratisk politik. Men idag har partiet bytt fot. År efter år accepteras regeringens utgiftsramar i budgeten. Nationalekonomen Lars Calmfors hävdar att regeringens argumentation om att spara ”haft så starkt genomslag att Socialdemokraterna av taktiska skäl inte vågar ifrågasätta den”. Har han rätt?

– Jag tror att med de partiledarbyten och den turbulens som varit inom socialdemokratin så har vi haft dåligt självförtroende när det gäller att utmana en del av regeringens verklighetsbilder, det har lett till att vi inte ifrågasatt budgetramarnas storlek och stimulanspolitiken. Men vi lyssnar på Lars Calmfors och andra ekonomer, vi har haft seminarier tillsammans med dem och en slutsats av det är att vi vill komplettera det finanspolitiska ramverket med ett sysselsättningsmål och ett mål för offentliga investeringar.

– Och ökar man investeringarna så stimuleras efterfrågan i ekonomin. Sen är frågan om det kan göras inom ramen för det ramverk vi har. Det tror nog jag, men då måste man vara lite påhittig när det gäller finansieringen. En lösning jag lyft fram är att låta avgifter på tunga lastbilstransporter betala investeringar i infrastruktur.

 

I den valanalys som Stockholms partidistrikt gjort sägs att man misslyckats med att utmana den borgerliga världsbilden. Nu kritiserar Socialdemokraterna, ett parti som föddes ur motsättningen mellan arbete och kapital, finansminister Anders Borg för att han framställt Svenskt Näringsliv som ett ”särintresse” och inte som ett ”allmänintresse”. Är inte det att bekräfta en borgerlig världsbild?

– I ideologisk mening har du förstås rätt, men Sverige är ett litet land med nio miljoner invånare av världens sex miljarder. Hur oeniga kan vi vara om vi ska hävda Sveriges intressen som nation och försvara vad vi uppnått av hög levnadsstandard? Vi ska ha tuffa diskussioner där vi är oense, men vi behöver också ett visst mått av samsyn.

Annons

Rekommenderade artiklar

Sverigedemokraterna: Vi är inget högerparti

Luppen på

Klimathotet överdrivs och stödet till vindkraften bör minskas. Satsa istället på nya kärnkraftverk. Det menar Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Sven-Olof Sällström. Och trots rollen som stödparti för alliansregeringen förnekar han bestämt att SD är ett högerparti.

Fria Tidningen

C – hemvisten för kärnkraftsmotstånd

Om en väljare frågar vilket parti man ska lägga sin röst på för att stoppa kärnkraften är svaret Centerpartiet. Det säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Per Åsling. Det trots att partiet har godkänt att gamla reaktorer kan ersättas med nya. Fria Tidningens serie Luppen på, där frilansjournalisten Anders Nordström försöker reda ut partiernas politiska ställningstaganden, är tillbaka.

Fria Tidningen

Noll procent arbetslöshet – ”en katastrof för ekonomin”

Beslutet att inte subventionera ny kärnkraft med skattepengar ligger fast, även om det innebär att inga nya aggregat byggs. Det säger Elisabeth Svantesson, moderat ledamot av riksdagens finansutskott, till Fria Tidningen. Men att andelen svenskar som har ett arbete sjunker anser hon inte att regeringen kan lastas för.

Fria Tidningen

Sjöstedt lovar inget överflöd

Klimatsatsningar, rättvis fördelning och skattemiljarder till sänkt arbetstid. Men inga löften om ökad privat konsumtion. Nye vänsterledaren Jonas Sjöstedt ger de gröna frågorna ökad tyngd i sitt partis politik. Och om Socialdemokraterna gör upp med alliansen om nya kärnkraftverk blir det ingen rödgrön regering, varnar han.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu