Lagändring bidrog till felaktiga krav
Forsmarks kraftgrupp AB slipper betala 2,1 miljoner till Östhammars kommun, trots att företaget bröt mot lagen när de byggde baracker utan bygglov. Anledningen är att det finns luckor i lagstiftningen som gör att kommunen väljer att upphäva sitt beslut.
Forsmarks kraftgrupp AB behövde förra våren snabbt få upp baracker för att kunna ordna med bostäder åt all personal som rekryterats för sommarens revisionsarbete på kärnkraftanläggningen. Företagsledningen valde att bygga utan att invänta bygglov från kommunen, vilket stred mot den dåvarande plan- och bygglagen.
– Det tog ovanligt lång tid att få bygglov av kommunen, förklarar Tomas Hägg, biträdande kommunikationschef på Forsmarks kraftgrupp AB.
Östhammars kommun beviljade senare på hösten bygglov i efterhand med ett krav på byggsanktionsavgift som skulle kosta kärnkraftföretaget 2,1 miljoner kronor. Forsmarks kraftgrupp överklagade och anlitade advokater för att få sin rätt hävdad.
Östhammars kommun anlitade också en jurist vid namn Jonas Kristensen, som ganska snabbt bedömde att det saknades lagstöd för att ta ut en byggsanktionsavgift.
– Vi gör då bedömningen att länsstyrelsen borde pröva saken. Samtidigt fortsatte vi att utreda om vi hade fattat ett riktigt beslut. Vi vill ju att det ska bli rätt, säger Virpi Lindfors, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen.
I februari i år valde förvaltningen att backa från kravet på sanktionsavgift. Den 29 februari beslöt politikerna i samhällsbyggnadsnämnden att riva upp sitt tidigare beslut. Några veckor tidigare hade kommunen fått kritik av Wiweca Warling-Nerep. en expert på förvaltningsrätt som anlitats av Forsmarks kraftgrupp.
– Och hon riktar kraftig kritik mot Östhammars kommun för sin hantering av frågan, hävdar Tomas Hägg.
Hur kunde det bli så fel för Östhammars kommun? Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft. Det speciella med Forsmarksfallet är att frågan prövas av både den gamla och den nya plan- och bygglagen. Då gäller så kallade övergångsbestämmelser. Ett bekymmer med dem är att de visat sig vara svåra att tillämpa. Till exempel: Om någon byggde något innan den nya plan- och bygglagen började gälla och personen sedan efter den 2 maj 2011 blivit ålagd att betala en byggsanktionsavgift går det inte att ta ut någon avgift eftersom bestämmelserna om sanktionsavgifter skiljer sig åt i de olika versionerna av plan- och bygglagen.
– Vi gjorde en felaktig tolkning av övergångsbestämmelserna, man får aldrig döma hårdare än den lindrigaste lagstiftningen, hävdar Virpi Lindfors, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen.
Lindfors bedömer att övergångsbestämmelserna är svårtolkade även för sakkunniga, till och med belagda med vissa brister.
– Men jag håller med om att vi kunde ha fattat beslut om att rätta till felet tidigare, tillägger hon.
Christian Blomberg, planchef i Östhammars kommun, håller med. Han bedömer att övergångsbestämmelserna är skrivna på ett sånt sätt att de inte går att tillämpa fullt ut.
– Som vi har tolkat de kan kommuner inte ta ut byggsanktionsavgifter för svartbyggen som är gjorda under de tio åren innan 2 maj 2011 då den nya plan- och bygglagen började gälla, säger han.