Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och dess uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används av regering och myndigheter.

– Vi tittar bland annat på hur redovisningen av olika statliga åtgärder sker mellan medborgare, riksdag och regering. Är den transparent? Här var det fragmentariskt, det saknades samlade och tydliga analyser av vem som betalar klimatrelaterade skatter, säger riksrevisor Claes Norgren.

–Vi tyckte själva att det här var intressant. Det är ju tydligt uttalade ambitioner från riksdagens sida om en väldigt viktig och intressant fråga för framtiden.

Riksrevisionens granskning av klimatskatterna ingår i en serie som handlar om hållbar utveckling för klimatet. I sina slutsatser pekar revisionen både på att det saknas ansvar för en samlad rapportering, saknas samlade analyser av vem som får betala klimatskatter och utsläppsrätter och på att principen att förorenaren ska betala frångås. Enligt Riksrevisionens beräkningar betalar hushållen 2 800 kronor i skatt per ton koldioxid,samtidigt som företag betalar 140 kronor per ton. Förutom denna snedfördelning har företagen mellan 2005 och 2010 fått ett överskott på utsläppsrätter i EU:s handelssystem på motsvarande 1,8 miljarder kronor.

–Resultatet av våra beräkningar förvånade oss. Handelssystemet med utsläppsrätter förstärker också skillnaden. Många stora förorenare betalar i praktiken inte för utsläppen. Vissa anläggningar och branscher kan ha fått betydande intäkter utan att ha behövt minska utsläppen eller behövt vidta åtgärder för att minska utsläppen.De ekonomiska incitamenten för att reducera utsläppen minskar och det finns risk att politiken inte blir kostnadseffektiv, säger Claes Norgren.

Att frågan och ansvaret är spritt på olika myndigheter och departement är också tydligt. De som berörs av granskningen är bland annat Skatteverket, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Statistiska centralbyrån, finansdepartementet, näringsdepartementet och miljödepartementet. När Fria Tidningen försöker få en kommentar från miljödepartementet hänvisar man till finansminister Anders Borg, men på finansdepartementet hänvisar man till miljöminister Lena Ek. I SVT Rapport den 14 februari öppnar dock Anders Borg för en ökad klimatrelaterad beskattning av företagen.

Gör problemen som er granskning visar det svårt för Sverige att uppnå miljömålen?

–Ja, det kan man väl säga, att det indikerar effektivitetsproblem för att uppnå dem, säger Claes Norgren.

Vad händer med granskningen nu?

–Vi rapporterar direkt till riksdagen. Rapporten går också till regeringen som har fyra månader på sig att svara, säger Claes Norgren.

– Våra rekommendationer är att kartlägga storleken och fördelningen av kostnaderna och att börja göra det nu. Det är för att det ska finnas ett nödvändigt material att analysera till den aviserade fördjupade rapporteringen 2015, det tycker vi är viktigt, säger Fredrik Engström, projektledare för granskningen.

Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, menar att Riksrevisionens rapport visar hur billigt det är att minska utsläppen inom EU.

–Det är horribelt att företagen fått utsläppsrätter motsvarande 1,8 miljarder kronor. Det visar att man bör dra ner på utsläppsrätterna i hela EU.

Naturskyddsföreningen vill se att industrin, och då framför allt den lätta industrin, får betala full koldioxidskatt.

–Det behövs en mycket tuffare klimatpolitik, vi behöver komma ner nära noll i utsläpp år 2050, säger Svante Axelsson.