– När vi via GFT fick reda på att det här bolaget vunnit upphandlingen av biljettkontrollerna här hos Västtrafik blev vi upprörda. Det är oerhört tråkigt att vi har hamnat i ett sådant här läge, säger regionrådet Sören Kviberg (V), som berättar att många läsare har hört av sig efter GFT:s artikel, där G4S verksamhet på Västbanken uppmärksammades.

Bland annat skyddar G4S butiker i bosättningar som är illegala enligt internationell rätt. Företaget har även kontrakt med israeliska fängelser, från vilka rapporter om tortyr förekommer.

G4S bekräftar att de förser bosättningar med säkerhetssystem och att de har kontrakt med den israeliska staten gällande säkerhetssystem för checkpoints, fängelser och polisstationer.

–  Men jag kan inte kommentera påståenden om tortyr, förutom med att Israel har förnekat detta, säger Adam Mynott, pressansvarig på G4S.

Efter att såväl den israeliska organisationen The Coalition of Women for Peace som danska DanWatch kritiserat G4S beslutade företaget att avsluta kontrakten med Israel – men det dröjer.

– Efter många segdragna diskussioner med kunden har det bestämts att vi inte kan avsluta de statliga kontrakten på kort sikt. Kontrakten i fråga löper ut mellan år 2012 – 2015 och kunden har insisterat på att vi följer våra förpliktelser under tiden. Men vår ambition att avsluta dem så snart som möjligt kvarstår, säger Adam Mynott.

Det gäller dock inte kontrakten med de illegala bosättningarna.

Nu har en kampanjgrupp bildats inom nätverket Isolera Israel, som planerar att kontakta Västtrafik gällande att de upphandlat tjänster av både Veolia och G4S, båda företag som har eller har haft verksamheter på palestinskt ockuperat område.

Dror Feiler, ordförande för organisationen Judar för israelisk-palestinsk fred, är även han kritisk till Västtrafiks upphandling av tjänster från G4S.

– Företaget administrerar och vidmakthåller ockupationen, det ska inte finansieras med skattebetalarnas pengar, säger Dror Feiler.

– Västtrafik borde kräva att företaget upphör med folkrättsbrotten om de ska få utföra tjänsten, säger han.

Sedan 2010 har alla landsting och regioner i Sverige en gemensam uppförandekod för upphandlingar av varor och tjänster, som innebär att man bland annat ställer krav på att leverantörer lever upp till ILO:s kärnkonventioner och FN: s mänskliga rättigheter. Alla krav måste ställas redan i förfrågningsunderlaget, och det går därför inte att skjuta in krav i efterhand.

Enligt Kerstin Ahlberg, som forskat om sociala hänsyn vid offentliga upphandlingar vid Stockholms universitet, är det svårt för Västtrafik att påverka i det aktuella fallet. Det beror dels på att det måste vara den svenska delen av bolaget som bryter mot internationell rätt – och inte som i detta fall den israeliska delen – och dels på att villkoren endast kan ställas på just den vara eller tjänst som upphandlas, det vill säga på själva biljettkontrollerna.

Eftersom Västtrafik ägs av regionen sitter de politiska partierna i bolagets styrelse. GFT har kontaktat alla ledamöter gällande deras syn på valet av G4S och fått svar från Moderaterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De hänvisar alla till lagen om offentlig upphandling, LOU.

– Personligen tycker jag att LOU är svårt att hantera, då man i kravspecifikationen har svårt att förutse alla eventualiteter. Man kan ju inte på förhand veta vilka bolag kommer att lämna anbud, säger Soili Brunberg (MP).

Mimmi von Troil (M), vice ordförande i Västtrafik, hänvisar till att de agerat i enlighet med lagen.

– Det blir märkligt om vi ska fundera över utrikespolitik och regimer även på andra områden. Det viktigaste för mig är att, oavsett vilket bolag det är, har ett korrekt och vänligt bemötande mot resenärerna, säger hon.

Helt omöjligt är det dock inte att påverka. Under 2008-2009 stod Västtrafiks motsvarighet i Stockholm, SL, inför ett liknande dilemma. Då handlade det om driften av tunnelbanan och företaget Veolia, som mötte kritik när de för Israels räkning byggde en spårväg mellan västra Jerusalem och det ockuperade östra Jerusalem. Lars Dahlberg (S), dåvarande vice ordförande i SL:s styrelse, berättar hur de då gick till väga för att påverka Veolia och ställa krav.

– Problemet är att man måste vara tydlig redan i förfrågningsunderlaget, alla måste ha klart för sig att de här kraven finns. Så det vi gjorde med den insikten var att kritisera Veolia offentligt och att inleda en dialog med företaget. Veolia kallade hit folk från huvudkontoret i Paris som fick redovisa vad de höll på med och vi förde fram våra synpunkter. Senare drog sig Veolia ur byggandet av spårvägen. 

– Det fördes fram kritik i många länder, så att säga att de drog sig ur grund av oss är nog att överdriva, men genom att visa att det är oacceptabelt kan man nog även få ett företag som G4S att tänka efter, säger Lars Dahlberg.

Förutom att diskutera med Veolia inleddes också ett arbete med att se över landstingets upphandlingsregler.

– Det är inte rimligt att man lägger skattepengar på ett företag som inte respekterar mänskliga rättigheter, så vi lade en motion i landstingsfullmäktige om att den här typen av krav skulle arbetas in i upphandlingspolicyn, säger Lars Dahlberg.

För hans partikamrat i Göteborg, Västtrafiks ordförande Leif Blomqvist (S), är det inte lika självklart att försöka påverka G4S. Men han öppnar upp för eventuella diskussioner.

– Det är möjligt, men först måste vi ta reda på mer fakta bakom, säger han, och tillägger att utrikesdepartemenet bör vara den instans som ger upphandlare fakta om olika brott mot internationella konventioner.

– De olika upphandlarna kommer inte själva kunna sitta inne med all den informationen, säger Leif Blomqvist.

Inom Vänsterpartiet är dock arbetet med frågan redan igång. På onsdagskvällen lyfte distriktet frågan på sitt arbetsutskottsmöte och då var Vänsterpartiets regionstyrelsegrupp på plats för att se hur de kan driva opinion i frågan även om de inte kan påverka upphandlingen.

– Vi kommer fortsätta att diskutera vad vi kan göra utifrån den uppkomna situationen. Det kan vara saker som att väcka opinion och diskutera lagstiftningen runt upphandlingar, det kan leda till att vi inom något halvår börjar driva synpunkter på lagstiftningen, säger regionrådet Sören Kviberg (V).

Han kommer också ta upp frågan om att stärka kraven vid regionens upphandlingar.

– Jag tror att det är en brist i upphandlingarna, att vi inte ställer bättre krav. Som gruppledare känns det naturligt att ta upp det på nästa gruppmöte i regionfullmäktige och diskutera om vi ska göra något för att skärpa det här, säger han.

Planen var att Västtrafik skulle skriva kontrakt med G4S den 1 februari, men det konkurrerande bolaget Securitas har skickat en överklagan till förvaltningsdomstolen och ett eventuellt kontrakt kommer därför först att skrivas när rättsprocessen är klar.

Under veckan meddelade Västtrafik att de skulle se över G4S för att få en klar bild av läget.

– Det här var nya uppgifter som vi inte kände till, sa Kristian Lans, på Västtrafiks pressavdelning, på måndagen.

Men nu meddelar Maria Björner Brauer, enhetschef försäljning och marknad, att Västtrafik inte kommer att vidta några åtgärder.

– Västtrafik följer de upphandlingsregler som gäller, i det här fallet handlar det om den svenska delen av G4S och vi kan bara ställa krav på dem vi tecknar avtal med, inte på andra även om de har samma ägare, säger hon.

I Stockholm förde SL samtal med Veolia för att försöka påverka dem, kommer ni inleda diskussioner med G4S?

– Det är inte vår uppgift att påverka G4S-koncernens agerande i andra länder, vår uppgift är att följa lagen om offenlig upphandling och det har vi gjort.

Hur har det här påverkat Västtrafiks image?

– Det är klart att vi är ledsna om det innebär att folk inte vill resa med oss, men min förhoppning är att de flesta förstår att lagen inte ger utrymme att ställa krav, säger Maria Björner Brauer.

Den 1 juni skulle G4S ta över biljettkontrollerna, men på grund av Securitas överklagan väntas det dra ut på tiden. Enligt Maria Björner Brauer är Västtrafiks avsikt fortfarande att teckna avtal med G4S.