Ålen – en utrotningshotad delikatess på skånska julbord | Fria.Nu
Skånes Fria

Ålen – en utrotningshotad delikatess på skånska julbord

Runt om i Skåne serveras ål som delikatess på julborden. Trots att den skånska landskapsfisken är akut hotad fortsätter fisket och konsumtionen.

– Det är en skam att Sverige fortsätter att tillåta ett riktat fiske efter en akut hotad art. Genom att sälja och servera ål stödjer man indirekt denna politik, säger Ellen Bruno, sakkunnig på Naturskyddsföreningen.

I hoddorna vid fiskehamnen i Malmö ligger rökta ålar uppradade bland nyfångad lax och sill.

– Det är jättestor efterfrågan vid jul. Det är tradition i Skåne och många vill ha det på julbordet. Ålen går alltid åt. I år har ålafisket varit dåligt, fiskarna menar att det beror på vindarna, säger Hans Hammar.

Tidigare fiskade han själv ål men inte tillräckligt för att få rättigheter. Sedan ålfiskeförbudet infördes 2007 fick bara de som fiskade mer än 400 kilo ål per år rättigheter att fiska vidare på dispens. Nu är ett 60-tal fiskare i Skåne aktiva ålfiskare.

Hans Hammar är medveten om att ålen är utrotningshotad men menar att efterfrågan från kunderna gör att han ändå vill sälja ål i fiskeboden.

– Vi undviker att fiska rödlistad fisk. Så länge ålfisket är tillåtet och jag tycker att reglerna är rätt, så säljer jag ål.

Ålen är klassad som akut utrotningshotad och är med på den internationella listan över hotade arter. Bara en procent av glasålsbeståndet som en gång på 70-talet nådde de svenska kusterna kommer hit i dag. Kunskapen om ålens livscykel är fortfarande låg och därför är forskarna också oense om varför beståndet har minskat. Miljögifter, ändrade strömmar, fiske och vattenkraft nämns som orsaker. Över 100 000 ålar hackas sönder i de svenska vattenkraftverken varje år på grund av att de saknas passager, enligt Havs och vattenmyndigheten.

– Om ålen som bevarad art är målet bör man stoppa allt uttag. Fisket i Sverige sker på de vuxna individerna som ska tillbaka till Sargassohavet, där de troligen förökar sig. Men ska man väga in den ekonomiska och kulturella aspekten av ålfiske har ju även de ett värde att bevaras, säger Anders Nilsson, forskare i akvarisk ekologi vid Lunds universitet.

Men istället fortsätter havs- och vattenmyndigheten att ge tillstånd åt fiskare och rökt ål serveras på många skånska julbord.

I Sverige försöker man hjälpa ålen på traven genom att sätta ut ålyngel. Länsstyrelsen i Skåne ansvarar för den nationella utsättningen av ålyngel. Till en kostnad av 5,5 miljoner kronor simmar 1,8 miljoner ålyngel ut i havet varje år. Ynglen kommer från floder i Frankrike och föds sedan upp i Helsingborg på Scandinavian silver eal, innan de planteras ut.

– Projektet ingår i förvaltningsplanen som beslutades av EU, säger Johan Wagnström, fiske och vattenvårdsexpert på Länsstyrelsen i Skåne.

Trots att det råder oklarheter om effekterna av utplanteringen är Johan Wagnström positiv till åtgärden.

– Vi bedömer att det är positivt att ta ål från platser med överskott och placera där det finns mindre av ål. Ålbeståndet är så illa ute att vi inte har råd att få svar på alla frågor innan vi agerar, säger Johan Wagnström.

Men på Greenpeace är man skeptisk och menar att ett totalstopp av fisket är nödvändigt.

– Det har visat sig att den utsatta ålen inte hittar tillbaka till Sargassohavet. Ålen är en av de äldsta fiskearterna som finns och har en helt fantastisk livscykel. Men man fortsätter fiska för att en handfull fiskare försörjer sig på det. Att äta ål till julbordet är lika dumt som att äta noshörning, säger Jan Isaksson, på Greenpeace.

Förra året genomförde Greenpeace en undersökning av ålförsäljningen i Malmös livsmedelsaffärer. Flera butiker har efter rödlistningen slopat ålen men några affärer menade att de bara sålde odlad ål.

– Men det finns ingen odlad ål. Ålen kan inte reproducera sig i fångenskap. Den är fångad utanför sydeuropa, där ålyngel växt till sig till glasål, säger Jan Isaksson.

Enligt länsstyrelsen i Skåne fångas i genomsnitt 120 ton ål i Skåne varje år. I somras startade Naturskyddsföreningen en insamling för att köpa ut Skånska ålfiskares rättigheter. Hittills har föreningen köpt ut tre fiskare och med det räknar Naturskyddsföreningen att de räddat över 7 000 ålar.

– När föreningen köper fiskerättigheter får yrkesfiskarna ekonomiskt stöd att avsluta sin verksamhet, samtidigt som vandringsålarna får chans att överleva. Det är en akut åtgärd som vi vidtar. Det är få personer som lever på ålfisket. Många är äldre och inga nya rättigheter delas ut. Men eftersom så få ålyngel kommer hit måste vi se till att de vuxna kommer tillbaka. Skåne är det viktigaste området för ål då alla vuxna ålar från Östersjön simmar förbi sundet på väg till Sargassohavet, säger Ellen Bruno.

Hon menar att även privatpersoner kan hjälpa till att rädda ålen.

– Säg till på restaurangerna att du inte vill att de serverar ål och köp en ålfiskerättighet av oss så räddar du en ål och blir julbordets hjälte.

Fakta: 

Simmar långt för fortplantning

Ålen kan bli mycket gammal. Ålen Putte blev 85 år efter ett långt liv i akvarier i Helsinborg. En brunnål i Brantevik skulle kunna vara över 150 år vid det här laget, om det är samma ål som sattes ut i brunnen 1860. Även vilda ålar kan bli upp till till 25 år.

Ålen leker troligen enbart i Sargassohavet. Men ingen romstinn hona och ingen hane som rinner mjölke har någonsin hittats i Sargassohavet. Blankålen äter inget under 750-milaresan tillbaka till Sargassohavet. Väl framme parar den sig och dör. Ynglen utvecklas till genomskilniga glasålar som sprids med stömmarna över världen. När den vandrar upp i sötvatten övergår den till gulål och inför den förmodade vandringen till Sargassohavet, övergår ålen till sin slutform, blankål eller silverål.

Fisket utanför Sverige fångar cirka 30 procent av blankålen.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Stäng alla djurparker”

Efter avslöjandet att Borås djurpark dödar friska djur höjs röster för att djurparker ska avvecklas helt.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu