Bortom kön och konsumtion | Fria.Nu
Nette Enström, inledarskribent.

Inledare


Nette Enström
Fria Tidningen

Bortom kön och konsumtion

Prinsessor och pirater, barbiedockor och superhjältar i giftig plast. Min fyraåriga dotters värld är mer könsnormerande och konsumistisk än den jag själv växte upp i. Prylar som riktas till hennes generation är parodiskt könsstereotypa och billigt tillverkade av barnarbetare. Världen har inte blivit bättre, mer rättvis eller jämlik.

Jag menar inte att allt var bättre förr, men många saker är så mycket sämre nu. Det mesta av i dag håller inte för i morgon. Och det gäller inte bara prylar, utan även de identiteter och relationer som grundas i konsumtion.

I dag matas små barn med extrema köns- och konsumtionsidentiteter: Hello Kitty är ett måste för min dotter, liksom specialdesignade superhjältar är det för jämnåriga pojkar. Marknaden äger barnen, eller är det oss vuxna den håller gisslan?

Samtidigt upplever allt fler barn tillvaron som tom och meningslös. Och användandet av antidepressiva läkemedel sjunker drastiskt i åldrarna. Det är samhällets recept när något inte stämmer, de vuxnas svar när de inte vill eller orkar lyssna. Ingen kan längre höra någon skrika, i en värld som reducerats till yta och fasader, symboler och representationer.

Konsumtionssamhället alienerar, unga som äldre. Liksom könsroller frihetsberövar, förr som nu.

Jag vill såklart skydda min fyraåring från fängslande identiteter och meningslösheter. Jag vill att hon får utveckla alla sina sinnen och blomma efter egna förutsättningar. Men den liberala individualismen är en myt och jag vet ingen exklusiv bot mot samtidens likriktande trender; för att vara med i gänget krävs Hello Kitty-prylar och rosa prinsesskrudar.

Hoppfullt söker jag ändå motvikter och alternativ till den hala konsumtionskulturen, genom second hand, freeshops och DIY – Do it yourself. Allt till den grad det är möjligt och utan att min dotter berövas känslan av samhörighet med kamraterna i kvarteret och på förskolan. Jag tänker balans och kompromiss, även om det tar emot.

Stilla intalar jag mig också att det inte betyder någonting om jäntan gillar rosa eller blått, kjolar eller brallor. Men eftersom jag tror på jämlikhet och frihet för alla, anarki, har jag desto svårare för prinsessor och superhjältar. Eller snarare de hierarkiska ideal de representerar.

Så hur förhåller man sig till hela karusellen, rent pedagogiskt, frihetligt, i praktiken?

Jag tror att feminismen, genuspedagogiken, i sig är lika otillräcklig som antikapitalismen: ty jämlikheten får inte överges vid det rosa täcket eller med den ekonomiska välfärden. För allas frihet och de jämlika relationernas skull krävs bredare maktkritik och större perspektiv, bortom alla ismer.

Konsumtion, könsroller och andra hierarkier är samtidens sannolikt största hot mot liv och frihet och är allt annat än naturligt. Det enda som fortfarande förefaller naturligt i det ohållbara samhället är att barn imiterar vuxna, hur insiktslöst vi än agerar.

För en annan värld är det kanske oss själva vi därför ska fokusera på, inte barnen eller de Andra. Klyschan om att all förändring börjar inom en själv är kanske mer sann än vi vill tro.

Fakta: 

Nette tycker att återvinning är ett kreativt och meningsskapande alternativ till konsumtion. Varje kvarter borde ha sin egen freeshop, där människor kan mötas och byta till sig det de behöver utan pengars inblandning.

Annons

© 2019 Fria.Nu