Nätverket En köpfri dag är en del av den världsomspännande rörelse som startade i början av 90-talet i Vancouver i Canada under namnet Buy nothing day.I dag finns rörelsen i 65 länder. För att delta i En köpfri dag gäller det att inte handla något på 24 timmar. På lördag planeras också lokala events i hela Sverige med till exempel filmvisning, klädbytardag och teater.

– Konsumtionsproblematiken är ju högst aktuell i år, säger Göran Hådén, inom nätverket En köpfri dag.

– Det är många som börjat öppna ögonen för konsumtionsproblemen på grund av de kriser som pågår runt om i världen. Även författare som Tomas Tranströmer har skrivit om konsumtionskritik och nu senast uttalade sig till och med Fredrik Reinfeldt om konsumtion och miljöpåverkan.

I öppningstalet vid Moderaternas stämma i Örebro, i oktober, sa Fredrik Reinfeldt att det är viktigt att lyssna på de röster i samhället som är kritiska till konsumtion i relation till miljöpåverkan.

– Även om de inte gör något i praktiken så legitimerar det ju att dessa frågor är viktiga, säger Göran Hådén.

I en studie som Konsumentverket genomfört har 1 000 ungdomar i åldrarna 15–17 år tillfrågats om sina konsumtionsvanor. Bara 10 procent av de tillfrågade svarade att de alltid eller ofta tänker på miljö eller etisk påverkan när de ska göra ett inköp. I främsta hand tänker de tillfrågade ungdomarna på kvalitet och pris när de gör ett inköp, visar studien. Men Karin Echeverri, projektledare för studien, berättar samtidigt att många av ungdomarna inte går tillbaka och klagar om kvaliteten på produkten brister.

– Det kan alltså finnas en skillnadmellan vad man säger att man tänker på och vad man faktiskt gör när man står inför en inköp. Jagtror att det kan vara ett symptom på den ”slit-och-släng”-mentaliteten som råder, säger hon.

Göran Hådén anser att reklam kan vara en bidragande faktor till ungdomars konsumtionsmönster.

– Förra året kostade reklamen sammanlagt 62 miljarder kronor i Sverige, det är mer än vad alla universitet och högskolor kostar tillsammans. Detta är en propagandamaskin utan motstycke någonstans i historien. Är det då så konstigt om ungdomar påverkas av dessa budskap?

Karin Echeverri menar att ansvaret hamnar på samhället i stort.

–Vad man kan göra för att motverka denna utveckling är inte upp till mig att svara på, men samhället i stort har en utmaning här. Det är både skolan och vi på Konsumentverketsåväl som andra myndigheter som har ett ansvar, säger Karin Echeverri. Dessutom finns det många ideella organisationer, som också arbetar för en hållbar konsumtion, som kan påverka.