Fördjupning


Per Andersson
Fria Tidningen

Från hackers till fri programvara

Fri programvara har med sina rötter i hackerkulturen utnyttjat sin motståndares lagar om copyright och radikalt förändrat förutsättningarna för hur vi i dag kan använda teknik. I vad som höll på att bli en stängd teknokratisk värld där teknik fick ägare har en ansvarstagande gemenskap som värnar människors och teknikens frihet vuxit fram.

Rörelsen för fri programvara är en social rörelse, med rötter i hackerkulturen, som eftersträvar att datorprogram inte ska ha några ägare. Detta mål går hand i hand med anarkins vilja att eliminera privat ägande.

Fri programvarurörelsen definierar fyra friheter som ska vara uppfyllda för att ett datorprogram ska vara fritt:

• Friheten att köra programmet, för ett godtyckligt syfte (frihet 0).

• Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det för sina behov (frihet 1).

• Friheten att vidaredistribuera kopior så att användaren kan hjälpa sin nästa (frihet 2).

• Frihet att förbättra programmet och att ge sina förbättringar till allmänheten så att hela samhället drar nytta (frihet 3).

Tillgång till källkoden är en förutsättning för frihet 1 och 3.

Fri programvarurörelsen har sina rötter i hacker-rörelsen som härstammar från Massachusetts institute of technology, MIT, under 50- och 60-talens stordatortid.

Hacker-etiken som uppstod under denna period framhävde praktiskt lärande som medel för nödvändiga lärdomar. Genom att plocka isär saker, undersöka hur de fungerar och använda dessa kunde mer intressanta saker skapas. De generella principerna för hacker-etiken inkluderar:

• Delande.

• Öppenhet.

• Decentralisering och misstro mot auktoriteter.

• Fri tillgång till datorer, information och allt som kan lära dig något.

• Världsförbättring.

Hackers ser alltså kunskapsutjämning, kollaboration och lärande som grunden i människans utveckling och framgång.

I datorteknikens begynnelse, på stordatorernas tid, följde källkoden med programmen. I de flesta fallen var programmen källkod, det vill säga de byggdes inte om till ettor och nollor som bara datorer kan läsa utan svårighet. Det gick alltså att studera och förbättra programmen efter eget tycke och behov. Under senare delen av denna tid slutade programvaruleverantörer att distribuera källkod, de började producera proprietär programvara.

I detta skede blir datorprogram en vara och privat egendom, något som i dag är den etablerade produktionsmodellen.

Problemet med proprietär programvara är att den isolerar användare från varandra. Användarna ingår i licensavtal som förhindrar delande och spridning, samarbete samt kollektiv förbättring. Dels hindrar detta individen från att utnyttja program till sin fulla frihet, dels hindrar det samhället från att tillsammans gå samman och dela, studera, förbättra och distribuera program.

Programmets användare, och samhället, är alltså på programmets ägares nåder om en förbättring är önskad. Inte nog med att användare själva inte längre kan förbättra programmet eller be någon annan kunnig; det är förbjudet att förbättra det!

På grund av den proprietära programvarans framfart grundades fri programvarurörelsen. Grundarna var människor som inte längre tolererade att ge upp sin, och i slutändans samhällets, frihet till förmån för privat ägande. Fri programvarurörelsen anser det vara oetiskt och asocialt att producera proprietär programvara, i och med att proprietär programvara degraderar användarna till konsumenter från nyfikna och kreativa individer.

Fri programvara har varit väldigt framgångsrik. Ett exempel återfinns i den spanska glesbygdsregionen Extremadura, jämförbar med Norrland. Spanska telekomleverantörer vägrade att bygga ut bredband till Extremadura då de inte ansåg det lönsamt. Regionsrådet beslutade då att dra bredband själva och baserade sin infrastruktur på fri programvara.

Extremadura använder fri programvara i all offentlig verksamhet, personalen utbildas i hur dessa program fungerar och används, bibliotek och skolor delar ut gratis kopior av fri programvara till besökare respektive elever och butiker i regionen erbjuds att använda en fri programvarulösning för sina kassasystem.

Vidare har regionen en egen GNU/Linux-distribution (liksom alla regioner i Spanien) och bidrar finansiellt till utvecklingen av fri programvara.

Andra regioner och institutioner som är inne på samma spår är Brasilien (där all programvara som används inom offentlig verksamhet eller finansieras av offentliga medel ska vara fri), många europeiska länder samt en hel del svenska myndigheter och kommuner.

Att använda proprietär programvara motverkar visionen om ett fritt samhälle utan privat egendom med delande och kunskapsutjämning samtidigt som gränsen mellan användare/konsument och utvecklare/producent suddas ut.

Fri programvara, som har likheter med anarkistiska tänkesätt, medför att datorprogram går från att existera som en privat ägd vara till att bli allmänt ägd egendom tillgänglig för alla och förvaltad av de som utvecklar den.

Nyligen startades Serengeti i Sverige: En e-postlista för de som sympatiserar med solidaritetsrörelsen och vill lära sig mer om fri programvara. Denna lista sätter programvara i ett ideologiskt perspektiv och bidrar till kunskapsutjämning inom, och praktisk hjälp (med att göra till exempel flygblad och hemsidor) till, solidaritetsrörelsen.

Du hittar Serengeti på https://lists.sac.se/cgi-bin/mailman/listinfo/serengeti/

Fakta: 

Ordlista

Operativsystem (OS): Det datorprogram som direkt styr och hanterar hårdvaran (datorn). Windows, MacOS och Unix är exempel på operativsystem.

Källkod: Den kod som programmeraren skapar. I praktiken en samling instruktioner som en dator (eller annan hårdvara) kan köra.

Hårdvara: Fysiska saker, maskiner eller prylar. Till exempel dator, hårddisk eller hörlurar.

Proprietär: Något som har en ägare (eller inte ägs av alla). Alternativt stängd, hemlig.

Programvara: Datorprogram, körbar källkod.

Fri programvara: Programvara som ger sina användar och utvecklare frihet till exempel att ändra i och sprida källkoden.

Öppen Källkod (eng. open source): Produktionsmodell som främjar öppen utveckling av programvara men inte tar det sociala ansvar om programvarurättigheter som fri programvara gör.

FLOSS: Free/Libre Open Source Software, samlingsterm för fri programvara och öppen källkod. Omnämns ibland bara som FOSS.

Unix: Ett proprietärt operativsystem som utvecklades av AT&T under 1970-talet.

GNU: GNU's Not Unix, ett fritt operativsystem som liknar Unix.

Linux: En fri kärna, alltså det som gör att hårdvaran (processor och minnen) kan ”tala” med operativsystemet och datorns program. Används ofta tillsammans med GNU.

Distribution: Samling av program som distribueras tillsammans som olika ”versioner” av GNU/Linux.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Fria Tidningen

Fria projekt förbättrar 3D-animering

3D-animeringsprogrammet Blenders community har en egen metod för att utveckla programvaran. De skapar filmer och spel, som med sina fria licenser kan inspirera andra att använda programmet.

Fria Tidningen

Kreativa digitala allmänningar

Creative commons är en ideell organisation som utvecklat Creative commons fria licenser. Organisationen startades 2001 i USA delvis till följd av ökande problem med copyrightlagstiftningen och delvis inspirerade av de lyckade licenserna för fri programvara som redan utvecklats. Skapande är en remix och utnyttjande av någon annans idé och verk. Digitala allmänningar behövs för att vi kunna utvecklas och skapa ny kultur.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu