Fördjupning


Per Andersson
Fria Tidningen

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Debian är den första distributionen som upprättade ett socialt kontrakt med sina användare, Debian social contract, i vilket användarnas frihet säkerställs. Bland annat distribuerar Debian visserligen proprietär programvara, för att underlätta för användarna, men detta ingår inte i Debian utan är helt utan support.

Bakom Debian finns inget företag utan en armada av volontärer. Utvecklare och användare hjälps åt att skapa och sprida vad som blir Debian GNU/Linux.

För att delta i Debian och till exempel paketera program behövs egentligen ingenting, förutom att göra själva arbetet och hjälp av någon inom Debian att ladda upp det. För att bara sprida eller hålla föredrag behövs inte ens det. Vill man däremot bli en del av Debianprojektet, en så kallad Debian developer, går man genom New maintainer process. I processen kontrolleras att den sökande delar Debians värdegrund samt innehar tillräckliga tekniska kunskaper.

Denna massiva organisation av tusentals människor har en demokratisk struktur för att fungera smidigt. Debian developers (DD) utgör Debianprojektets medlemmar och de har alla rösträtt och rätt att ladda upp program. De röstar bland annat fram en Debian project leader (DPL) som tillsätter Debian project secretary och en teknisk kommitté. DPL:s uppgift är att vara Debians ansikte utåt, men även att ge assistans internt i organisationen med bland annat kommunikation mellan olika team. Inom Debian finns flertalet grupper för att ytterligare dela upp ansvarsområden.

De konstituerande dokumenten för Debian social contract är Debian free software guidelines (som bestämmer vad Debian anser vara fri programvara), Debian policy manual (som bestämmer över Debian tekniskt) och Debian constitution (som bestämmer den formella struktur som styr Debianprojektet). Varje år hålls DebConf, en konferens för Debiananvändare och -utvecklare, var konferensen hålls roteras årligen runt planeten jorden.

http://debian.org/

Annons

Rekommenderade artiklar

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Kreativa digitala allmänningar

Creative commons är en ideell organisation som utvecklat Creative commons fria licenser. Organisationen startades 2001 i USA delvis till följd av ökande problem med copyrightlagstiftningen och delvis inspirerade av de lyckade licenserna för fri programvara som redan utvecklats. Skapande är en remix och utnyttjande av någon annans idé och verk. Digitala allmänningar behövs för att vi kunna utvecklas och skapa ny kultur.

Fria Tidningen

Fria projekt förbättrar 3D-animering

3D-animeringsprogrammet Blenders community har en egen metod för att utveckla programvaran. De skapar filmer och spel, som med sina fria licenser kan inspirera andra att använda programmet.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu