Måleri varvat med grafik, inte ofta i ett blandutförande som gränsar till collaget. Humor, engagemang och livsglädje är det mest uppenbara i mötet med både konstnär och konst. Och det frejdiga språket. Jag frågar om bakgrunden till en av hennes bilder, Välbehållen soffa, som bifogades pressutskicket.

– Nä, det är bara en soffa. Jag ville skapa bilder utifrån information där inga estetiska värderingar har gjorts, där inget professionellt bildskapande finns i grunden. Jag kan bli bildtrött av att allt är så vackert och tillrättalagt. Det är ett större motstånd i att tolka de nästan oskuldsfulla, fula och ointressanta köp- och säljannonserna konstnärligt.

Margareta Fundelius kommande utställning på Galleri 1 i Uppsala heter Till salu just med anledning av dessa annonser som är upprinnelsen till många av hennes alster. Hon har även med de mer typiska collagen med titlar som syftar till eftertanke och ofta utgör ordlekar. Men det finns även en annan aspekt.

– Ja, sedan är allt är till salu förstås, man kommer inte undan att man måste käka också.

Hon ger sig in i en beskrivning av bilden som finns med på vernissagekortet, Second hand wedding. Där har hon köpt och avbildat gamla barbiedockor och sedan bytt ut deras ansikten mot bilder på henne själv och hennes sambo. Bilden har tillkommit som en reaktion mot kungahusets senaste arrangemang.

– Så jävla uppblåst och så satans kommersialiserat. Tanken är inte att vi som personer är viktiga utan bara att även det här måste få plats. Egentligen vill jag nog bara att besökarna ska meditera över titeln.

Hon säger sig alltid ha pysslat med konst vid sidan av logopedyrket men att de senaste åren varit mer inriktade på bild. Hon jobbar snabbt, i akryl och använder mängder av färg. Under varje verk kan det finnas mängder av övermålade bilder, trots detta faktum kan det ta lång tid att få fram en bild.

– Jag spar ingenting, färgen är central hos mig. Jag gillar även att ha mycket färg på penseln. Det är något sensuellt i det, att liksom slänga upp grädde eller vaniljsås på dukarna.

Är det viktigt för dig hur dina verk tas emot?

– Ja absolut, det tror jag. Man är ju människa, samtidigt är jag inte lika känslig nu som om man går längre tillbaka. Det hänger ihop med mognad och jag har tillräckligt med stöd omkring mig för att inte rasa.

Vad består kritiken i?

– Hälften gillar min grafik men inte min målning, och tvärt om. Så har det alltid varit.

Vernissage på lördag, utställningen pågår till och med den 27 mars. Närmast väntar nya projekt och oprövade vägar.

– Jag vill fortsätta måla och göra bilder, utveckla mig. Jag är färgmissbrukare.

Just nu tycker jag det är intressant att abstrahera det konkreta, att hitta bärande bildelement i detta.