Politisk matematik | Fria.Nu
Birger Schlaug

Synpunkten


Birger Schlaug
Fria Tidningen

Politisk matematik

Under höstens valrörelse träffade jag en socialdemokratisk valarbetare som delade ut broschyrer med parollen Socialdemokraterna – Tillväxt sedan 1889. Jag frågade honom, där han stod framför valstugan, om han visste hur många valstugor man haft om man 1889 börjat med tio stycken i hela landet och sedan ökat med tio varje år. Jodå, dryga tusen valstugor hade man haft. Inte så illa, kom vi överens om.

Sedan frågade jag honom vad det skulle innebära om man istället ökat antalet valstugor med försiktiga 10 procent varje år. Det vill säga om tillväxten var 10 procent. Några tusen trodde mannen som delade ut valbroschyrer om tillväxt sedan 1889.

Jag berättade för honom att man haft ungefär 1,5 miljoner valstugor. Hur räknar du då, frågade valarbetaren medan han fortsatte att dela ut sina papper.

Politiker som svänger sig med begreppet tillväxt är usla på matte. Lagom till valet 2030 skulle förresten varenda individ boende i Sverige kunnat ha en alldeles egen valstuga av märket S. Vilket vore för jävligt av flera skäl.

Det är på detta sätt ekonomisk tillväxt beräknas. Det är sådan tillväxt de två politiska blocken eftersträvar, den eviga ekonomiska tillväxten som mäts exponentiellt. En ekonomi som växer så att den till slut inte bara blir olönsam utan rent destruktiv.

Jag har läst den socialdemokratiska kriskommissionens rapport och är bekymrad. Ett parti vars unga, mest radikala delar kan skriva en sådan ålderdomlig rapport är skrämmande. Jodå, det finns bra bitar – men själva motorn för deras politik är tillväxt. I själv verket är tillväxt det vanligaste begreppet i rapporten. Som om Sveriges ännu största parti inte fattat någonting av den debatt som börjar röra sig i världen.

Vi har större möjligheter än någonsin att – på den materiellt goda plattform som generationer skapat – bygga våra liv och våra samhällen på ett mer intelligent sätt än att fortsätta jag ekonomisk och materiell tillväxt.

Det är inte tillväxten som skapat välfärd, det är människors vilja att skapa bättre liv för sig själva och sina barn som skapat välfärd. Kampen mot usla bostäder, kampen mot hunger och kampen för att skapa möjligheter för barn att gå i skola har skapat både välstånd och tillväxt. Välstånd och ekonomisk tillväxt har gått hand i hand.

Men nu när vi nått ett materiellt gott samhälle – där fördelningen kunde vara bättre – går inte längre välfärd och ekonomisk tillväxt med automatik hand i hand. Om vi ställer oss frågan vad som är bättre liv, och hur vi kan utveckla välfärden när vi nu nått en materiellt god nivå, lär svaret blir ett helt annat än tidigare. Är det ökad konsumtion, mer arbete och stressigare vardag som är utveckling? Eller är det mer fri tid, mer kultur och mer social närvaro? Det förstnämnda är intimt förknippat med ekonomisk tillväxt. Det sistnämnda är frikopplat från ökad ekonomisk volym.

Problemet är alltså att vi tänker fel. Vi tittar bakåt och ser att tillväxten gett oss så mycket gott, precis på samma sätt som tillväxten nu måste få ge fattiga länder så mycket gott. Vi tittar bakåt och tror att de erfarenheter vi har med oss ger svaret på hur vi bör agera idag. Därmed blir vi fångar i ett ekonomistiskt hjul som snurrar allt fortare, och där vi reducerat oss själva till hjälplösa kuggar. Istället måste vi frikoppla vårt tänkande från den burk där det nu ligger instoppat. Gör vi inte det tar vi såväl kål på planeten som på våra förutsättningar att leva goda liv.

Att ta sig ur burken, där tillväxtmantrat når oss från alla hörn, är inte så lätt för vi har organiserat system, strukturer och normer till idén om evig ekonomisk tillväxt. Därför måste vi bli kreativa, kavla upp ärmarna, våga titta åt annat håll än bakåt. För det är faktiskt så enkelt som det utrycks i Nationalencyklopedin: ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.”

Politiker som svänger sig med begreppet tillväxt är usla på matte.

Fakta: 

<h2>Birger Schlaug är debattör och fristående krönikör för Fria Tidningar.</h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu