2 620 personer är hemlösa i Göteborg. Det gör Göteborg till den stad i Sverige som har högst andel hemlösa. Siffrorna som kommer från Socialstyrelsen är gamla – från år 2005 – men de är de senaste nationella som finns att tillgå. Göteborgs kommun gör en egen inventering av antalet hemlösa varje år, men med en smalare definition än Socialstyrelsen. Enligt kommunen finns 1 000 personer som "inte bor optimalt" och 70-80 personer som sover oftare ute än inne.Att ha någonstans att bo är grundläggande för att kunna arbeta, sköta sin hälsa och ha ett stabilt socialt nätverk, enligt Socialstyrelsen.

Rätten till bostad fastställs i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i Europarådets sociala stadga, men det har inte implementerats i svensk lag.

Vid förra valet användes den så kallade boendetrappan i Göteborg, där hemlösa tar trappsteg från institutioner och vårdhem, till kommunala kategoriboenden, vidare till socialt boende insprängt bland vanliga bostäder och till ett sista trappsteg som innebär ett vanligt hyreskontrakt. Ett år tidigare, 2005, släppte stadsrevisionen en rapport som visade på flera problem med boendetrappan: vissa personer rehabiliterades inte från sitt missbruk och blev därför kvar på något trappsteg. Det stoppade genomströmningen och ledde till att det blev för få platser lediga på de nedre trappstegen.

Stadsrevisionen skrev också att personer som bor i sociala boendelösningar ofta inte accepteras som hyresgäster och att hushåll där med blir "kvar i sociala boendelösningar år efter år utan att komma ut på den ordinarie bostadsmarknaden". Revisionen pekade också på att en del personer riskerar att hamna mellan stolarna: stadsdelarna ansåg att de hade för lite problem för att beviljas socialt boende, men de fick heller ingen bostad på den reguljära marknaden.

I april 2007 gick FP, KD och M ut med att de ville avskaffa boendetrappan: "Ett begrepp som en gång för alla bör skrotas är den så kallade boendetrappan ... En successiv förflyttning från inget boende till eget boende skall förstås alltid vara ett mål att sträva mot, men vi behöver fokusera mer på att var och en skall hamna rätt från början och med rätt insatser utifrån behov och förutsättningar."

Oppositionens förslag var därför att istället införa tak-överhuvudet-garanti för de som kallas uteliggare, vård för de som behöver och att de som är hemlösa men inte har andra problem får hjälp med bostad och eventuell skuldsanering.

Ansvarigt kommunalråd, Dario Espiga (S), sa dock nej till förslaget om tak-över huvudet-garanti.

– Vi tappar fokus om vi bara pratar om tak över huvudet, sa han till GT i april 2007.

Espiga föreslog i stället en nollvision för hemlöshet och även han hade sedan tidigare ifrågasatt metoden med en boendetrappa.

– Man kan diskutera om inte den där idén om en boendetrappa har överlevt sig själv. Många människor har bott på Altbo i kanske tio år, det är inte alls ett tillfälligt boende längre. Vi måste ha en dialog med bostadsföretagen, sa han till GP i februari 2007.

I oktober samma år beslutade Göteborgs kommun att boendetrappan skulle läggas ner. Stadens alternativa boenden skulle ta en ny form – men fortfarande finns stegvis boende som innebär en provboendeperiod i tre månader och sedan övergång till träningsboende med andrahandskontrakt.

Såväl forskare, representanter för hemlösa, hemlösas tidning Faktum som Stadsmissionen menar att det inte behövs fler tillfälliga lösningar, utan att det som behövs är lägenheter på den reguljära bostadsmarknaden.

Förra året gick Lunds Universitet ut med rekommendationer för hur hemlösheten bör lösas. I stället för att ta trappsteg upp till det egna boendet föreslår universitetet motsatt strategi: bostad först, därefter massiva hjälpinsatser. Modellen kallas Housing First, eller Bostad Först, och innebär synen att bostaden är en grundtrygghet som krävs för att man ska kunna ta tag i andra problem.

Det är något som används i bland annat USA, Tyskland och Finland och resultatet är att 90 procent av de som får bostad och rehablitering lyckas behålla kontrakten.Housing First är nu också på gång i Göteborg. Sociala resursförvaltningen smygstartar i år och under nästa år kommer projektet inkludera mellan 20-40 personer som kommer få andrahanskontrakt till vanliga lägenheter.

– De kommer inte behöva kvala in på det sättet som det är i dag där man måste uppvisa att man klarar det, nu prövar vi från andra hållet, säger Malin Östling, ny verksamhetschef för boendeverksamheten.