• Graffiti är en del av vårt gemensamma kulturarv och bör skyddas. Det menar Tobias Barenthin Lindblad, till vänster, och Jacob Kimvall - här framför målningen Fascinate av Circle och Tariq.
Stockholms Fria

Stockholms graffiti kan k-märkas

Graffitins betydelse för samtidshistorien bör erkännas. Det menar Tobias Barenthin Lindblad, redaktör på tidskriften Underground productions, och Jacob Kimvall, konstvetare. Tillsammans lämnar de in en ansökan till stadsantikvarien om att ett antal välkända graffitimålningar i Stockholm ska kulturskyddas. Från Stadsmuseets sida möts förslaget med optimism.

I somras ledde Tobias Barenthin Lindblad, till vardags redaktör för graffititidskriften Underground productions, ett antal stadsvandringar som arrangerades i Stadsmuseets regi. Att Stadsmuseet uppmärksammade olagligt utförd konst, samtidigt som Stockholms stad och SL lägger ner stora resurser på att bekämpa densamma, kunde kanske ha uppfattats som kontroversiellt. Men den bedömningen gjorde åtminstone inte publiken. De nyskapande visningarna gjorde succé, och sålde slut så snabbt att extravisningar schemalades.
Mötet mellan en konstform som förändrar den offentliga miljön och en offentlig kulturinstitution som ska bevara värdefulla miljöer för eftervärlden resulterade i både diskussioner och nya idéer. Tobias Barenthin Lindblad såg ett tillfälle att testa gränserna för etablissemangets tolerans gentemot graffiti, och dessutom få svar på en gammal fråga.
- Egentligen föddes idén i samband med mina stadsvandringar i somras, och det faktum att jag under längre tid har tyckt att det är intressant att ålder är så avgörande för hur någonting uppfattas. Om Riksantikvarieämbetet hittar en hällristning eller inskription från 1200- eller 1800-talet bevarar man den givetvis, medan allt som görs i dag betraktas som värdelöst och tas bort. Ingen har lyckats förklara för mig varför det gamla per automatik är värdefullt och det nya per definition är värdelöst.

Tillsammans med konstvetaren och graffitimålaren Jacob Kimvall har han valt ut ett antal graffitimålningar som bör kulturskyddas. Det är målningarna Highway på Rågsvedsgården och Midsummer madness i det gamla industriområdet Albano - som Jacob Kimvall tidigare skrivit om för SFT:s kultursidor. Men också målningen Fascinate, av Circle och Tariq, samt Red dragon av Disey och Ziggy, båda uppförda i Spånga.
Alla målningarna, med undantag för Midsummer madness, är från år 1989.
- 1988 hade det varit den första rasande vågen av moralpanik mot klottret, sedan kom Graffitiskolan, säger Jacob Kimvall.
Graffitiskolan var ett projekt mot olaglig graffiti som huserade i Kungsholmens gymnasium. Jacob Kimvall menar att verksamheten till viss del legitimerade graffitin som konstform, med resultatet att ett stort antal lagliga verk uppfördes under tiden projektet var igång.
- Den var lite för effektiv, minns Jacob Kimvall. Alla slutade måla.

De graffitimålningar som han och Tobias Barenthin Lindblad vill ska kulturskyddas utmärker sig av flera skäl, däribland ålder och kvalitet i fråga om utförande.
- Nu är det ju väldigt mycket gammal graffiti som har försvunnit, så de här står ut av den anledningen, särskilt målningen i Rågsved, säger Tobias Barenthin Lindblad. Men de är också väldigt stora muralliknande produktioner och lätta att ta till sig. Man måste inte ha jättemycket förkunskap för att kunna uppskatta dem, som fallet är med mycket annan graffiti.
Han tillägger dock att de egentligen ville testa gränserna ännu mer i sin ansökan till stadsantikvarien.
- Vi ville ha med en tag också, från 1986, men vi utelämnade det. Risken är att man sabbar det hela om man blandar in tags för att det blir för kontroversiellt.

På frågan om det finns något intresse av att kulturskydda graffiti svarar Hans Öjmyr, utställningschef på Stadsmuseet:
- Absolut, det finns det verkligen.
Han berättar att det på Stadsmuseet förs interna diskussioner om graffiti och gatukonst, och hur denna del av samtidshistorien ska kunna konserveras.
- Vi har diskuterat hur man ska dokumentera det och vad andra museer gör. Det är väldigt nytt för oss, vi har vaknat sent.
Stadsmuseet saknar dock inte helt vana av att bevara sådant som en gång betraktats som skadegörelse. I väggarna på huset, uppfört på 1600-talet, finns inristningar som enligt Hans Öjmyr vårdas ömt.
- Den mest intressanta är en där det står 'fult hus', eller någonting sådant. Det var ryska fångar som satt där på 1700-talet, så det var något om att de inte gillade att vara där. Men den har vi i magasin så den kan man tyvärr inte se.
Någon egentlig skillnad, förutom åldern, kan han inte se mellan dessa inristningar och modern graffiti.

Stadsantikvarie Ann-Charlotte Backlund känner till ansökan att kulturskydda delar av stadens graffitiarv, men tror spontant att den kommer att bli svår att tillstyrka. Att kulturminnesmärka något i en av stadens detaljplaner beskriver hon som en dyr och kostsam historia. Men hon menar också att det inte är i det formella kulturskyddet som garantin för att något ska bevaras ytterst ligger.
- Man kan ha jättemycket formellt skydd och saker blir ändå förstörda. Det är i den allmänna uppfattningen om någontings värde som det egentliga skyddet ligger. Även om vi säger att ett hus är oerhört värdefullt så kan någon som inte känner till det ändå göra ingrepp. Det kan man visserligen åtala i efterhand, men då är saker och ting redan förstörda. Kan man inte föra ut vad som är viktigt och värdefullt så spelar skyddet ingen roll.
Stadsantikvarien medger också att graffitimålningarnas relativt unga ålder kan sätta käppar i hjulet för ett eventuellt kulturskydd, eftersom flera av dem uppförts olovligt. Stockholms stad har handlingsprogram för att bekämpa graffiti, men inte för att bekämpa ristningar från 1700-talet.
När det gäller frågan om det finns ett kulturhistoriskt intresse av att dokumentera graffitin delar hon dock Hans Öjmyrs uppfattning.
- Det är ju en spännande kulturyttring, att det finns folk som vill uttrycka något i staden och det offentliga rummet, det säger något om vår tid.

Annons

Rekommenderade artiklar

EU utreder Sveriges vargjakt

En fråga från Miljöpartiets Europaparlamentariker Carl Schlyter har resulterat i att EU-kommissionen nu ska utreda den svenska licensjakten på varg.

Fria Tidningen

Högre hyror när allmännyttan ska ge vinst

Kommunala bostadsbolag ska drivas affärsmässigt och allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Nätverket för hyresgästernas boende trygghet menar att fältet därmed är fritt för en upptrappning mot marknadshyror.

Fria Tidningen

Sverige ska leda piratjakt i Somalia

Från och med april ska en svensk sjöstyrka leda EU:s antipiratoperation Atalanta utanför Somalias kust. Oppositionen hade velat se tydligare skrivelser om orsakerna bakom sjöröveriet men är ändå nöjd med beslutet.

Fria Tidningen

Analys: Rödgrönt samarbete färgar utrikespolitiken

De rödgröna har presenterat en gemensam utrikespolitisk överenskommelse. Dokumentet visar att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har större inflytande över det rödgröna samarbetet än vad Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har i alliansen.

Fria Tidningen

Utrikesdebatt i skuggan av riksdagsvalet

Det stundande riksdagsvalet gjorde sig tydligt påmint under mandatperiodens sista utrikespolitiska debatt. Såväl utrikesministern som den rödgröna oppositionens företrädare bjöd på både plakatpolitik som pajkastning blocken emellan.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu