Även om svensk alkoholkonsumtion minskar så är narkotikabruket på uppgång. Och det gäller inte enbart cannabis, utan alla preparat, säger Sven Andréasson, expert vid Statens Folkhälsoinstitut och huvudansvarig för slutrapporten.

– Man får ge en proportion åt problemet. Narkotikan har en helt annan dimension än alkoholproblemet, som är mycket större. Men det finns en negativ utveckling.

Både konsumtionen av narkotika och relaterade hälsoskador – till exempel överdoser och sjukdomsdiagnoser relaterade till narkotikabruk – har blivit större. Trots det skriver Folkhälsoinstitutet i rapporten att den restriktiva narkotikapolitiken varit effektiv i att begränsa brukandet.

– Man måste se det i ett längre tidsperspektiv. Narkotikapolitiken har gått i vågor mellan tillåtande och mer restriktivt tänkande. Under sjuttio-, åttio-, och nittiotalet såg vi en gradvis förändring där ungdomar i allt mindre utsträckning brukade narkotika. I rapporten nämner vi exemplet amfetamin som under sextiotalet brukades av flera hundratusen svenskar, men där det stora problemet i princip upphörde med en kriminalisering, och där endast en mindre grupp brukare fanns kvar.

Men nu ökar alltså brukandet igen. Sven Andréasson nämner flera faktorer som kan spela in.

– Det finns ganska stora fluktuationer som vi inte alltid riktigt förstår, men generellt kan man säga att narkotikavanor rör sig i globala trender, där en ökning oftast börjar i USA för att sedan dyka upp i Europa några år senare.

Folkhälsoinstitutet antar, säger han, att ökandet kan kopplas ihop med ”attityder i ungdomskulturen.”

– Det verkar som att skildrandet av narkotikabruk i film och annan populärkultur har en effekt. Att beslagen av narkotika också ökar kan höra ihop med effektivare polisarbete, men även med att det finns en större tillgång av narkotika.

För att stävja utvecklingen vill nu Folkhälsoinstitutet satsa på fler opinionsbildande kampanjer. Trots att myndighetspersoner som intervjuats för rapporten uttrycker en tveksamhet om dessa har någon långvarig effekt.

– Isolerade informationsinsatser där man bara informerar om risker utan att göra något annat har ingen påvisbar effekt. Men däremot vill vi göra det i ett sammanhang där det kombineras med aktiva politiska insatser på andra håll, då kan informationsinsatsen verka stödjande. Om folk inte är med på noterna är det i längden omöjligt att upphålla en restriktiv politik, säger Sven Andréasson.

Under 2010 kommer institutet att genomföra en första nationell kampanj – som riktar in sig på cannabis. Den vanligaste drogen, och en som Sven Andréasson säger inte är ”pedagogiskt självklar” att informera om.

– Effekterna av cannabis är inte lika uppenbara. Men vi vill punktera föreställningen om att cannabis är en mildare drog än amfetamin eller heroin.