Vanliga växters hemligheter | Fria.Nu
  • Mexikanskt sapotillplommon, vitlök, vete och durumvete – illustrationer ur boken Nyttoväxter från hela världen.
Fria Tidningen

Vanliga växters hemligheter

Vete avslöjar när människan blev bofast, dagens tuggummi kommer från början från ett mexikanskt plommon och vinplantor måste byta rötter. I boken Nyttoväxter från hela världen berättar forskare om 400 växters biologi och kulturhistoria.

Biologen Bente Eriksen från Göteborgs universitet och hennes kollegor upplevde att det saknades kunskap om vanliga växter som finns i våra butiker. Under tio år har de samlat information om 400 växter, nu samlade i boken Nyttoväxter från hela världen. Arterna är uppdelade efter familj i bokstavsordning.

– På så sätt ser läsaren att arter som avokado och lagerblad tillhör samma familj. Det syns bland annat genom att deras blommor liknar varandra. Många säger att ”åh jag visste inte att de där eller de där var släkt”, och det är ett av bokens syften att nå ut med den kunskapen, säger Bente Eriksen.

I boken berättas hur växterna är uppbyggda samt om deras natur- och kulturhistoria. Brännässlan är till exempel extremt nyttig och innehåller en lång rad vitaminer och mineraler. Fibrerna används för att göra tyger. Läsaren får också veta att malda aprikoskärnor har en bra peelingeffekt och därför används i rengöringskrämer.

Bente Eriksen har själv lärt sig nya saker under arbetets gång. Som att det mexikanska sapotillplommonet ligger till grund för dagens tuggummi. Hon berättar att trädet odlas överallt i tropikerna. Frukten kan ätas och mayaindianerna torkade mjölksaften i stammarna till något som de kunde tugga och kallade för ”chicle”.

­­– En mexikansk general tog med chicle till uppfinnaren Adams i USA på 1800-talet för att använda det till däck i stället för gummi från gummiträdet eftersom det hade blivit dyrt. Adams misslyckades men fick idén att blanda chicle med socker och sälja som tuggummi.

I boken berättar författarna också att vitlök bör vila efter att den har hackats eller pressats. Det beror på att enzymen som ger aromer och hälsoeffekter behöver komma i kontakt med syre för att verka.

Ingefära är en annan nyttighet med mystisk bakgrund, ingen vet vilken ursprungsarten är.

– Ingefära ökar salivproduktionen och påverkar matsmältningen, därför används den mot diarré, förstoppning och gasbildning. Den har också antiinflammatoriska egenskaper som hjälper mot virus.

Bente Eriksen tycker att det är intressant hur människans historia hänger ihop med sädesslagen, framför allt vete.

– Människan skördade ursprungligen vilda vetebestånd och började själv odla vete för mellan 15 000 och 18 000 år sedan. Det finns tydliga biologiska lämningar som visar att nomader samt jägare och samlare bosatte sig på en plats och sådde och skördade på åkrarna.

Sedan har människorna tagit med sig vetet när de spridit sig över Europa och Asien. Växten har då kommit i kontakt med andra sorters vete eller närbesläktade arter och korsat sig, kromosomerna fördubblades och skörden blev bättre.

– Det har hänt två gånger med det vete vi har i dag. Vi äter fortfarande den vetetyp som kom av den första korsningen för cirka 10 000 år sedan, den kallas durumvete och används till pasta.

Bente Eriksen berättar vidare att vindruvor ursprungligen kommer från området vid Svarta havet och har domesticerats två gånger. Spanska och franska druvor har alltså olika ursprung. På 1870-talet importerades vindruvsrankar från USA till Bordeaux, de bar på löss och slog nästan ut de franska vinodlingarna helt inom loppet av 20 år.

– Lössen angriper rötterna och nedre delen av stammen. De går inte att bli av med och därför har dagens vinplantor inte sina riktiga rötter utan de ympas till resistenta rötter från labruska-vinrankan från USA.

I dag odlas också många sorter citrusfrukter, men alla härstammar från enbart fem vilda arter, av vilka fyra odlas och äts. Till exempel kommer apelsinen från en korsning av pompelmus och mandarin.

Bristen på botanikkunskap tror Bente Eriksen beror på att det är svårare att intressera människor för växter än till exempel djur. De är helt enkelt inte lika charmiga som lejon och elefanter. Det kan få konsekvenser för bevarandet av arter.

– Folk är inte måna om att bevara växtarter eftersom de inte vet hur unika de är. Det är lättare att förstå att den vitryggiga hackspetten är viktig, men vi strutar i om det finns urskogar. Och ändå är vi beroende av växter för så mycket: syre, byggnadsmaterial, fibrer och inte minst mat.

Annons

Rekommenderade artiklar

Vi förväntas leva två och två

Tema Sex

Tvåsamhetsnormen är en av samhällets grundpelare, menar genusforskaren Malena Gustavson. Den som bryter mot den blir ifrågasatt. Men hur monogama är vi egentligen?

Fria Tidningen

"Ska ni inte ha ett riktigt förhållande snart?"

Tema Sex

Maria är gift med Anders men de har båda även sex med andra. Något som har mött en hel del motstånd hos omgivningen. "Många verkar tycka det är skrämmande när de inte kan kategorisera människor", säger Maria.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu