Ekonomin bättre än väntat

– Vi kommer inte att uppleva det vi gjorde i början på 1990-talet med fleråriga höga varsel och betydande försämringar i sysselsättningen. Vi är redan nu på samma nivå som under 1994, konstaterade Anders Borg (M) på en pressträff i veckan.

Ekonomin har återhämtat sig snabbare än vad prognosmakarna tidigare vågat hoppas på. Nu reviderar regeringen sin prognos från höstbudgeten och skriver ned arbetslösheten från 11,4 procent till 10,7 procent för 2010. Därutöver räknar man med att tillväxten kommer att öka med två procent nästa år. Orsakerna är en starkare utveckling i världsekonomin och minskad osäkerhet bland hushåll och företag.

– Vi har undvikit en depression, vi har inte fått en bankkris och vi har inte upplevt en kollaps i svenska finanser. Detta gör att vi står oss starka jämfört med andra länder, sade Anders Borg.

Enligt Internationella valutafonden, IMF, är Sverige tillsammans med Danmark och Bulgarien de länder som snabbast kan ta sig ur krisen. Sverige kan dra fördel av de goda offentliga finanserna och att hushållen har ett högt privat sparande jämfört med andra länder.

– Sverige har landat på fötterna efter finanskrisen. Men för att vi ska kunna stå stabilt behöver vi fortsätta med den expansiva inriktning som den ekonomiska politiken nu har, sade Anders Borg.

Läget är dock fortsatt bekymmersamt och finansministern betonar att den största utmaningen för svensk politik är att förhindra att arbetslösheten biter sig fast.

– Den farligaste misstaget man kan göra nu är att dra tillbaka stimulansåtgärderna allt för tidigt.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande för Finanspolitiska rådet, har tidigare kritiserat regeringen för att ha snålat med pengar till kommuner och landsting.

– Regeringen har senare anslutit till vår bedömning i Finanspolitiska rådet om den lämpliga omfattningen av stimulansåtgärder. Sverige har bättre offentliga finanser och därför bättre utgångsläge än de flesta andra länder. Riskerna för att vi tömmer våra offentliga finanser är små, säger han.

Däremot finns det farhågor att följder av finanskrisen fortfarande kan rubba den ekonomiska stabiliseringen som skett. De stora hoten är ökade svårigheter i de baltiska länderna och om en andra våg av finanskrisen skulle komma.

– Vi har begränsade möjligheter att motverka det stora exportfallet och andra direkta effekter som skett till följd av finanskrisen, om det går dåligt för världsekonomin, säger Lars Calmfors.

Men Lars Calmfors håller med om finansministern om att inte mycket i dagsläget tyder på en ny arbetslöshetskris som motsvarar digniteten av den i början av 1990-talet.

– Det samlade BNP-gapet är ungefär lika stort som under nittiotalskrisen. Men förmodligen blir inte sysselsättningsfallet lika stort som då. Nu ser det bättre ut än vi tidigare befarat. Men vi vet fortfarande inte var det landar någonstans.

Hjälp oss fortsätta genom att prenumerera eller ge bort en prenumeration