Kvinnliga bönder är osynliga
Kvinnliga företagare i de gröna näringarna osynliggörs i forskning och statistik. Det visar rapporten Den osynliga entreprenören som Lantbrukarnas riksförbunds jämställdhetsakademi tagit fram.
Petra Pilawa på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, tror inte att svenskarna är medvetna om att fyra av tio lantbrukare är kvinnor.
– Bilden av en bonde är en gubbe i keps. Men det finns många kvinnor i de gröna näringarna och vi vill att bilden av bonden ska vara mer komplex. Kvinnor är i dag de osynliga bönderna, säger hon.
Enligt den officiella statistiken är närmare 15 procent av alla enskilda jordbruksföretagare i Sverige kvinnor. Men Petra Pilawa menar att statistiken ljuger. Kvinnorna utgör en betydligt större andel än så.
– De flesta jordbruksföretag bedrivs som enskild firma och av tradition är det ofta mannen som står som ägare trots att det är ett familjeföretag där kvinnan är lika delaktig. Kvinnan kan exempelvis bedriva turism eller en gårdsbutik inom firman. Problemet är att det inte syns i statistiken.
– Forskningen inom jordbruk har länge osynliggjort kvinnor. Vi hoppas därför att vi kan underlätta för kvinnor att starta företag i de gröna näringarna genom mer forskning om jämställdhet och företagande, säger hon.
Och kunskapen om jämställdheten på landets gårdar behöver öka. Trots att kvinnor utgör 40 procent av de sysselsatta i jordbruket delas endast 7 procent av Jordbruksverkets stöd ut till kvinnor.
– Det beror på att stödet bara delas ut till ägaren av företaget som ofta är mannen. Det spelar ingen roll om det är kvinnan på gården som stått för idén, säger hon.
Dessa kvinnor riskerar därmed förlorad inkomst och försämrat skyddsnät. Enligt rapporten försörjer ofta kvinnorna familjen med jobb utanför företaget medan pengarna från företaget återinvesteras i verksamheten.
– Det är tyvärr vanligt att kvinnor investerar betydande arbetsinsatser i lantbruket utan att ta ut någon lön. Och tar man inte ut lön så har man heller inte rätt till samma sjukpenning, arbetslöshetsersättning och pension, säger hon.
Petra Pilawa berättar att LRF med sin jämställdhetsakademi ska lyfta fram forskning med fokus på kvinnor i lantbruket. Något som kan vara nödvändigt för att tillströmningen av kvinnor ska fortsätta att öka till lantbruksutbildningarna.
– Det är viktigt att förändra bilden av bonden för att fortsätta locka tjejer till utbildningarna. Vi hoppas att det både ska poppa upp män och kvinnor i kepsar när man hör ordet bonde framöver, säger hon.
De senaste åren har könsfördelningen på utbildningarna och gårdarna utjämnats.
Antalet kvinnor på lantbruksutbildningarna har ökat med 30 procent de senaste tio åren.
På gårdarna har de sysselsatta männen i jordbruket minskat med drygt 5 400 personer medan antalet kvinnor ökat med cirka 9 000 personer under åren 2005-2007.
