Köttproduktionen släpper sammanlagt ut mer växthusgaser än hela transportsektorn. Det visar Svenska naturskyddsföreningens senaste rapport Kött är mer än klimat som även talar om att svenskarnas konsumtion av kött ökat med 50 procent de senaste tjugo åren. Maten på bordet står nu för 30 procent av de svenska hushållens totala klimatpåverkan.

– Vi kan minska vår klimatpåverkan kraftigt genom att äta mindre kött och välja mer grönsaker och miljömärkta varor. Kött har en kraftig påverkan på klimatet och när klimatet påverkas gör även den biologiska mångfalden det, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

Han menar att klimatmärkningen som Svenskt sigill väntas lansera senare i höst kan få beska bieffekter för miljön.

Kritiken riktar sig främst mot att klimatmärkningen endast tar hänsyn till miljömålet om utsläpp av växthusgaser men inte till andra miljöfaror som exempelvis kemiska bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningen menar att det finns en ökad risk att Sverige till slut får en märkning för varje enskilt miljöproblem och att frågan om växthusgaser minskar utrymmet för andra miljöfrågor.

– Risken är att klimatmärkningen överskuggar andra viktiga miljöaspekter eftersom livsmedel med låg klimatpåverkan ändå kan ha stor negativ effekt på övergödning, biologisk mångfald eller giftfri miljö, säger Mikael Karlsson.

Miljömärkningar som Svanen och Krav gör avvägningar utifrån en mängd olika miljömål för att ta ett helhetsgrepp. Mikael Karlsson tycker att Svenskt sigill gör det alldeles för enkelt för sig när de lanserar klimatmärkningen.

– Den nya klimatmärkningen förvirrar och försvårar för konsumenterna. Det kan göra att de stirrar sig blinda på ett miljöproblem och missar helheten, säger han.

Anna Richert, klimatexpert på Svenskt sigill, menar att de haft miljömålen i åtanke när de utvecklat märkningen för kött och grönsaker.

– Vi håller med Naturskyddsföreningen om att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp. Vi har utformat klimatmärkningen så att det inte ska krocka med andra miljömål som biologisk mångfald, energiförsörjning och god djuromsorg.

Anna Richert berättar att målet med klimatmärkningen, som gemensamt tagits fram med bland annat Lantbrukarnas riksförbund, är att fortast möjligt få bukt med luftutsläppen från jordbruket.

– Vi tycker att klimatfrågan är vår tids största utmaning och att det är viktigt att snabbt få ner utsläppet av växthusgaser. Och vi vet att konsumenterna vill ta ansvar och göra någonting för klimatet, säger hon.

Tar ni hänsyn till fler miljökriterier?

– Vi har ett gäng med Sveriges bästa forskare som arbetar med regelområden för gårdarna. Vi kommer bland annat att sätta upp kriterier för vilken typ av foder och gödsel lantbrukarna får använda.

Hur ska ni redovisa utsläppen?

– Vi vet att klimatmärkningen minskar koldioxidutsläppen men inte exakt med hur mycket. Därför är det svårt att redovisa siffror. Vi jobbar med grövre penseldrag än övriga miljömärkningar.

Hur ska konsumenten då veta att de handlar klimatsmart?

– Det är det märkningen ska garantera. Konsumenten får lita på regelverket och att det finns certifieringsbolag som kontrollerar att lantbrukarna följer de uppsatta kriterierna.

Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen, tror att de flesta butikskedjor kommer att bojkotta märkningen när den lanseras.

– Det finns många andra miljöproblem än bara växthusgaser som köttproduktionen orsakar. Jag hoppas att märkningen inte får fäste ute i affärerna, men något som skulle vara väldigt betydelsefullt är om svenskarna själva valde att äta mindre kött. I dag står köttproduktionen för 80 procent av jordbrukets klimatpåverkan, säger hon.

Hur kan ni i Naturskyddsföreningen påverka så att köttkonsumtionen minskar?

– Det är svårt eftersom köttet är billigare än någonsin. Men jag tror på konsumentupplysande åtgärder och att införa miljöavgifter på sådant som kan skada den biologiska mångfalden. Nu arbetar vi för att regeringen behåller skatten på konstgödsel och höjer den för bekämpningsmedel.